Jag och Åke i Halmstads påsksol.Flera veckor har passerat sedan senaste inlägget. Vi vänjer oss alltmer för varje dag att vara tvåbarnsfamilj och det går förvånansvärt bra. Dock har vi märkt att det definitivt blivit mindre tid över till sådana saker som att blogga, städa och fixa i lägenheten. Åke är nu 6 veckor gammal. De första två veckorna när vi var lediga tillsammans var ju som sagt underbara. De följande två veckorna var lite kaosartade vid de tillfällena då jag ensam skulle ta hand om både Tage och Åke, framför allt då jag skulle lämna och hämta Tage på förskolan med allt vad det innebär med tvåårstrots och övertalning om att ta på sig alla vinterplaggen, lämna leksakerna, tränga sig in i hissen och komma iväg, under tidspress och till ljudet av hjärtskärande spädbarnsskrik. Och ibland med en trasig hiss. Det gav helt klart ett ökat stresspåslag och jag funderade lite på hur sliten och slutkörd jag skulle bli om det alltid skulle vara så där. De senaste två veckorna har det dock gått riktigt bra och det handlar nog om att både jag och Tage har vant oss vid situationen. Framför allt har jag lärt mig hur Åke fungerar och insett att han faktiskt är hur lätt som helst, bara han är mätt och inte för varm. Så länge han förnöjsamt bara hänger med, medan Tage och jag sakta men säkert blir klara med vårt, så går det hela utan några problem alls. Det är skönt.
Tage har hittat roliga saker i trädgården hos mormor och morfar.
Dagen före skärtorsdagen, när Åke var precis 3 veckor gammal, tog vi tåget ned till Halmstad för att vara med på min mormors begravning. Vi hade då inte riktigt insett att allting nu tar lite längre tid när vi har en ny familjemedlem, mer packning och ytterligare en vagn. Vi trodde att vi hade god tid på oss när vi åkte hemifrån 40 minuter innan tåget skulle gå från centralen. Det var främst alla hissarna på vägen (hemma och i tunnelbanan) som drog ut på tiden eftersom vi var tvungna att åka i omgångar. Det blev riktigt stressigt på slutet och vid tiden för tågets avgång hoppade jag ensam och tårfylld på tåget med Åke i vagnen medan Pelle och Tage och resten av packningen befann sig i en oerhört långsam hiss på väg upp till perrongen. Det var en otrolig tur att de inte låste tågdörrarna och körde iväg så som de brukar. Det visade sig till vår stora glädje att tågets avgång var försenad. Precis när vi sen hade lyckats få på allt vårt bagage, fällt ihop vagnarna, klätt av oss, satt oss ned och pustat ut så ropade de ut att tåget var trasigt och att vi skulle hoppa av igen och kliva på ett nytt tåg. Det var ju förstås ingen drömsituation men vi var fortfarande bara så glada att vi kom med allihopa så det gjorde ingenting.
Mormors begravning var mycket fin och personlig. Åke sov hela tiden och Tage lyssnade stilla på de första två sångerna innan han somnade skönt i Pelles knä. Efteråt var det trevlig middag på Svarta Örnshuset.
Påskafton i Ebbehill
På påskafton hade påskharen som vanligt varit ute och gömt alla påskäggen som vi sedan fick gå och leta upp. Tage hittade förtjust sitt i gräset under en trädgårdsstol. Mitt låg under gödselpåsen i jorden ovanpå två daggmaskar. Tage är ju fortfarande lyckligt ovetande om vad godis är så i hans påskägg fanns det torkade aprikoser och bokstavskex. Det var väldigt uppskattat, särskilt kexen eftersom Tage tycker att det är så roligt med bokstäver.
-Titta mormor, ett K!
Det är roligt att vara hemma hos mormor och morfar.
Tage gillade innehållet i sitt påskägg.
Under Halmstadvistelsen blev det ytterligare en begravning - för den lilla talgoxen som flugit in i fönstret. Den begravningen var också fin och här sjunger vi "Härlig är jorden" och tar farväl.
Åke fick till slut även träffa sin farmor och farfar som hade varit på långresa i Nya Zeeland och Australien när han föddes. Samma dag som vi tog tåget till Halmstad så landade de på Landvetter efter en lång lång hemresa. Det visade sig att vi skulle precis missa dem när vi bytte tåg i Göteborg mot Halmstad och de skulle ta tåget hem till Stockholm. Trots att de varit på hemväg under ofantligt många timmar så bokade de då om sina tågbiljetter så att de skulle hinna träffa oss i Göteborg. Tyvärr så blev ju vårt tåg dock 1,5 h försenat så vi hann bara träffa dem i 3 minuter innan vi var tvungna att springa vidare till nästa tåg vilket kändes lite snöpligt. Men nu har Åke och Tage under lugna förhållanden fått träffa dem igen i Stockholm.
