Inskolning på förskolan: dag 5

Den sista dagen i Tages första vecka på förskolan får jag skämmas... Varför? Jo, det ska jag förklara.

Jag lämnade Tage vid nio och gick hem. Tage och de andra gick till en lekpark och han var vid gott mod. De fyra timmarna mellan nio och ett spenderade jag dels hemma och dels på ett kafé nära förskolan och det var där jag satt när de ringde efter mig:

– Nu har han vaknat. Du kan komma hit.

När jag kom dit satt Å. och Tage i hallen och väntade på mig. Tage hade napp i munnen och Elefanten i famnen och var ganska nyvaken. Tydligen hade de lekt på lekplatsen, kommit tillbaka, ätit lunch och sedan sovit. Den här gången gick det bättre med maten, han högg tydligen in med god aptit. Det serverades cous-cous med bönor och majs – bönorna var tydligen så goda att han åt upp Å:s bönor också.

När det var dags att vila gick först de andra barnen och lade sig. När de somnat gick Tage och Å. in och satte sig och tittade på dem. De spelade bakgrundsmusik på låg volym och alla hade en egen fäll att ligga på (Tage har en fårskinnsfäll). Efter en liten stund kunde hon lägga ned Tage på fällen och sedan somnade han inom två minuter.

– Han är helt exemplarisk!, blev den sammanfattande kommentaren från personalen.

... och det är här jag får skämmas lite. En sådan skrytsam kommentar kan jag ju inte undanhålla läsarna, men samtidigt bryter det mot Jantelagen: jag får skämmas. Fast jag är inte ledsen på Tage för det!

I nästa vecka kommer Tage att följa det vanliga schemat på förskolan, med den skillnaden att jag lämnar honom sent (omkring kl. 9) och hämtar honom tidigt (ca 14-15) så att dagarna blir korta. Vi får se om/när det kommer ett bakslag...

Inskolning på förskolan: dag 4

Det är den fjärde dagen som Tage och jag går till förskolan och jag tänker på vägen dit att det börjar kännas som vardag. Det brukar sägas att det tar tre månader att ändra en vana, så vi har väl en bit kvar antar jag.

När jag kommer dit lämnar jag Tage direkt. De är på väg till en lekpark och Tage får sitta i en dubbelvagn bredvid kompisen Simon. I förvirringen som uppstår när andra lämnar barn (varav en del gråter) och att olika saker ska lämnas inne på förskolan, glömmer jag att ta ett tydligt farväl av Tage. Men när jag ser honom rulla iväg i vagnen förstår jag också att han är på gott humör, så det gjorde nog inte så mycket.

Kvart över elva återkommer jag till förskolan och sitter en stund i hallen och väntar innan Tage kommer ut. Det har gått bra idag också, de kallar honom för "en solstråle" och jag blir stolt och glad. Sedan hör jag ordet jag gått och väntat på:

– Det gick jättebra idag, han har lekt med Simon igen och gjorde precis samma saker på lekplatsen. Men...

Det där lilla ordet "men"! Vad ska komma nu? Är det något som inte gått bra? Blev han ledsen? Jag skärper hörseln och lyssnar på fortsättningen.

– Men han åt ingenting.

OK. Inte så farligt. Barnen kom tydligen in efter lekparken, fick nya blöjor och skulle sedan äta lunch. Tage skakade på huvudet, sköt ifrån sig sked och tallrik och sade ett tydligt och bestämt nej. Han sköt till och med in stolen ordentligt till bordet som för att visa att här tänkte han inte sitta mer. Resten av måltiden fick han sitta i personalens knä.

Imorgon fortsätter inskolningen. Då ska han lämnas, leka på lekplatsen, komma in igen, äta lunch och sedan sova tillsammans med de övriga. Det blir spännande att se hur det går!

Inskolning på förskolan: dag 3

Det blir gradvis lite längre dagar för Tage på förskolan. Idag lämnade jag honom klockan nio, men till skillnad från de andra dagarna stannade jag inte kvar i lokalerna utan gick direkt efter ett kort farväl. De andra barnen satt i hallen och väntade på Tage klädda i de färgglada västarna de har på sig när de är ute. Direkt när jag gått gick de ut och jag kunde se Tage peka på de spännande maskinerna tvärs över gatan (de spränger för att bygga ett parkeringshus under Högalidskyrkan).

Kvart i elva kom jag tillbaka till förskolan och såg genast Tage och förskoleläraren genom fönstret. Han fick syn på mig och blev glad, men fortsatte leka när jag kom in. Enligt personalen hade det "gått jättebra" även idag. "Han verkar så trygg i sig själv", sade de bland annat, vilket ju känns skönt att höra. De berättade också att han fått en kompis som han lekte mycket med: Simon. Han åt visst päron i lekparken också, men mycket mer än så vet jag inte.

När jag körde hem honom i vagnen var han sömnig. Vi åt snabbt när vi kom hem och jag lade Tage, men det dröjde ganska länge innan han lyckades somna. Vi hörde hur han låg och pratade högt för sig själv i spjälsängen, han har väl mycket att berätta förstås...

Inskolning på förskolan: dag 2

Så här såg schemat ut för Tages andra inskolningsdag på dagis:

• 09.00: Vi kommer till förskolan. Pappan sitter i samma stol som dagen innan.
• 09.15: Pappan tar ett kort farväl av Tage och lämnar sedan lokalerna.
• 10.00: Pappan återvänder och hämtar Tage. Dag 2 är slut.

Tage ser ut att tveka en sekund innan han börjar leka med de andra.

Men han kom snabbt igång med leken.

Det gick precis enligt schemat. När jag kom tillbaka sade förskoleläraren att det "gått superbra", och det var så klart skönt att höra. Han hade krupit under stolarna med M. och lekt med barnspisen. "Han blev lite arg när någon annan tog ifrån honom en leksak" var en annan kommentar jag fick höra, och det kan jag lätt föreställa mig.

Tage har en egen låda i hallen.

Inskolning på förskolan: dag 1

Inskolningen på Tages förskola är kort: i princip en enda vecka. Den andra veckan kommer han att gå kortare dagar och sedan är han förhoppningsvis inskolad. Vi följer ett schema som förskolans personal har tagit fram. Det finns också en plan B att ta till om det inte gått så smidigt som man hoppats under första veckan.

Idag gjorde vi ett kort gemensamt besök på förskolan. Vi kom dit kl. 09.00 och stannade en timme. Jag fick inte gå omkring utan skulle sitta still i en stol samtidigt som Tage fick gå omkring och bekanta sig med de andra barnen och med lokalerna. Han tycktes trivas! En timme kändes väldigt kort, men personalen sa att han kommer att sova gott efter besöket. Jag tyckte det lät överdrivet – så märkvärdigt var det väl inte? Men de visste nog vad de pratade om, för han sov middag i över tre timmar.

Nu ser vi fram emot dag 2.

Sista pappadagen i parkleken

När min pappaledighet började i december kändes det som en oändlig tid vi hade framför oss tillsammans Tage och jag.Men nu är den snart slut. Imorgon börjar inskolningen av Tage på dagis.

En av de sista riktiga pappadagarna gick vi som vanligt till parkleken här i Högalid. Den här gången hade jag med mig kameran och fotograferade lite, vilket jag annars inte brukar göra. Här är några bilder.

Att gunga är viktigt när man kommer till parkleken. Utan gungning
räknas det inte på riktigt. Helst vill Tage gunga i 20 minuter och även
om han kan se uttråkad ut får man inte sluta.

Så småningom finner han dock det för lämpligt att göra något annat.

Vanligtvis åker han rutschkana en stund tillsammans med andra barn.

Ibland måste man tänka efter för att komma på vad man ska göra näst.
Leka i det lilla huset? Åka karusell? Rida på hönsen? Gräva i sandlådan?

Sandlådan är alltid kul. Allra bäst så klart om man har en hink och spade.

En del sand följer alltid med hem i lägenheten, det är oundvikligt.

Bakom baracken finns det roliga gupp att springa eller åka över.

Tage redo på trehjulingen.

Nu kör vi pappa! (Det betyder att jag ska putta på).

Det går fortare utan trehjuling än med.
Tage springer riktigt fort numera.

Den här trehjulingen är alldeles för stor för Tage,
men han har fått in en rätt snygg moppe-pose.

En ny liten skalbagge i familjen!

9 veckor och 3 dagar.

Här är lilla Lage eller Lagolina. Än så länge bara drygt 2 cm lång från huvud till rumpa men det märks tydligt att han/hon finns. Någon gång runt Tages 2-årsdag i början på mars är det dags. Det ska bli kul! De senaste veckorna har mamman mest tillbringat i sängen och kräkandes på toaletten. Vilken tur att Tage har världens roligaste pappa som kan kompensera mammans tråkighet!

Semesterdagarna i Småland

I Småland hos farmor och farfar tog vi det väldigt lugnt. Vi plockade bär och svamp och strosade omkring i trädgården. Tage fick bekanta sig med paddor, flugor och spindlar – han började gapskratta när vi visade honom spindlar som sprang omkring i högen med svamp som skulle rensas!

Tage hittade man ofta vid vinbärsbusken.
Han stoppade in vinbären i munnen, bet på dem
och spottade sedan ut dem igen.

Farmor visade hur man äter ärtor direkt från landet.

I början dög hela ärtskidan, men senare under veckan
upptäckte han att ärtorna inuti är allra godast.

Efter alla kladdiga vinbär var det skönt att få bada lite.

Tage varvar ner med en tidning på verandan.
Det var kul att kunna gunga vid bordet!

Pappas farmor Elin kom också på besök en dag,
så på bilden ovan är vi fyra generationer.

Semesterdagarna i Zell am See

Vi kom fram till Zell am See och hittade ett lämpligt litet hotell att bo på i tre nätter. Ankomstdagen var vädret uselt: ihållande intensivt regn på vår nivå, snöfall högre upp i bergen. Vi höll oss inomhus så mycket det gick. Men nästa dag var vädret mycket bättre, men snön hade ännu inte smält på de höga höjderna, så vi valde att åka upp till en lägre nivå.

Ovanför liften åt vi lunch och sedan vandrade vi längs "Jägersteig" under 30 minuter till en annan lift och restaurang. Tage satt i ryggstolen och satt nog rätt skönt för fem minuter innan vi kom fram så somnade han. Det hindrade oss inte från att rasta, vi ställde helt enkelt ryggstolen på en stol och så fick han sova vidare där.

Mamman planerar nästa etapp.

Tage fortsätter sova i ryggstolen.

Efter vätskepausen fortsatte vi vandra och nu gick vi mestadels uppåt. Vi rundade en annan restaurang, utan att pausa den här gången, och vände sedan nedåt igen. Det blev en längre vandring än innan pausen, kanske gick vi i en och en halv timme den här gången. Tage vaknade när vi hade 200 meter kvar till liften vi kom upp med. Han kan inte tyckt vi gått särskilt långt...

På väg uppåt.

På väg neråt, med Zellersjön i bakgrunden nere i dalen.
Tage sover fortfarande.

En nyvaken Tage pekar ut liftkabiner åt oss från en liten hydda han
hittade. Det var viktigt att peka ut alla kabiner så att vi inte missade
någon.

Innan vi åkte ner med liften igen så fikade vi på samma ställe
som vi åt lunch. Tage provade både apfelstrudeln och
keisersmarrn och gillade båda rätterna.
(Keisersmarrn = tjocka pannkakor med russin
som serveras med florsocker och en fruktkompott).

Väl nere i Zell am See insåg vi hur udda staden är. Det är högt uppe i bergen, men det finns också en stor sjö som lockar folk på sommaren. Den här dagen stod alla längs stranden och spanade upp mot skyn. Så också Tage.

Tage höjer blicken.

Fler som höjer blicken mot skyn. Klicka
för att se bilden i en större version,
då ser man vad de tittar på.

Det visade sig pågå en världscupstävlig i skärmflygning, där man skulle göra trick och landa på en platta ute i sjön.

Så här såg det ut på hotellrummet när vi kom tillbaka.
Städaren hade hittat Tages elefant och bäddat upp den
inför den kommande natten.

Nästa dag hade den mesta snön smält och vi vågade oss upp högre, ända upp på Schmittenhöhe. Det fanns tillräckligt med snö kvar på restaurangens terass för att kasta lite snöboll och det var bara 8 grader varmt, så vi valde att äta inomhus.

Tage fick en favorit i repris: Keisersmarrn!

Mamman åt grekisk sallad, Tage höll koll på de andra gästerna.

Vår första etapp gick längs Erlebnisweg, uppe på bergskammen mellan två restauranger. (Det är gott om matställen i de österrikiska alperna). Långt där nere såg vi Zell am See! Tage somnade nästan så fort han hamnade i ryggstolen och vaknade först när vi tog en kafferast.

Mamman spanar ner mot Zell am See.

Typiska Sound of Music-steg!

Det blev ungefär två timmars vandring även denna dag, lagom för oss tyckte vi den här semestern. De nyinköpta kängorna fick med beröm godkänt. På kvällen packade vi väskorna för tidigt på morgonen efter började resan hem.

Det blev en lång hemresa. Vi gick från hotellet i Zell am See kl. 07.00 och tog tåget till flygplatsen i München. Det var tre byten: i Wörgl, i Rosenheim och i München Ost. Den sista sträcken trafikerades av pendeltåg och kanske kan det förklara att dörrarna endast var öppna så att Pappan han slinka in medan Mamman och Tage blev kvar på perrongen. Snopet. När nästa tåg till flygplatsen gick låg vi i startblocken och hann ombord allihopa.

Flygresorna gick bra. Vi blev som vanligt överraskade över hur dålig och dyr mat det finns på flygplatserna. Tage fick springa omkring och leka när det var möjligt eftersom han fick sitta still under flygningarna. Vi kom till Köpenhamn vid åttatiden på kvällen och tog tåget till Alvesta där farfar mötte oss strax innan midnatt. Den sista biten reste vi alltså med bil och vi kom fram halv ett ungefär. En lång resdag – men det var det värt, för det var en skön semester!

Tage vill hellre vänta i loungen.

Det fanns många spännande flygplan och "traktorer" att spana på.
"Traktor" kallar han allt som inte är en vanlig bil.

Vissa andra resenärer kunde man busa med.

Rullbanden i Amsterdam var väldigt kul också.

Även på flygplatser kan man hitta småstenar att leka med.