God Jul och Gott Nytt År!

Liksom tidigare år skickade vi några olika varianter av årets julkort. Här är de tre bilderna!

Julkonsert på förskolan

Dagen innan lucia, en fredag, var det julkonsert på Åkes förskola. Det hette inte luciafirande i år, av någon anledning, men det var väldigt likt luciafirandet tidigare år. Tyvärr var det ingen snö i Högalidsparken utan grått och lite blött, men det var vackert ändå när barnen samlades. Åke var pepparkaka, som vanligt.

Samling inför sången.

Åke var väldigt fokuserad i år och en av stöttepelarna i gruppen. Iallafall i mina ögon.

Efteråt bjöds alla på pepparkakor som barnen bakat dagen innan. Pelle och Åke höll sig väl framme vid burken.

Bjussar Åke på en del av sin pepparkaka månne? 

Efteråt sprang Åke omkring med några andra barn på klipporna i parken.
De var dock hala av is och det var ren tur att ingen gjorde sig illa.

Åke har koll på kalendern

I senaste numret av BAMSE-tidningen medföljde en kalender för år 2015. Åke som tycker det är väldigt spännande med kalendrar tog genast initiativet till att kolla igenom den, skriva in sin och Tages födelsedagar och ringa in alla viktiga namnsdagar. Han hittade massor av namn som han kände igen. Kusiner och andra släktingar, förskolekompisar och förskolepersonal. Ibland hittade han också lite konstigheter.
- Va?! Har augusti namnsdag i januari??
- Va?! Fyller Grekland faktiskt år trettonde mars??

Tage på skolläkarbesök

Idag var Tage med förälder kallad till skolsköterskan och skolläkaren för 6-årskontroll och vaccination mot mässling, påssjuka och röda hund. De kollade längd och vikt samt ryggrad, rörelsemönster och finmotorik. Tage, som nu är 127 cm lång och väger nästan 24 kg, var förstås bäst i test som vanligt, och han tyckte det var kul med testerna. 

Vi hade pratat lite om sprutan inför besöket men Tage verkade inte alls vara besvärad över att han skulle få en spruta. Precis när han fick injektionen så blev det dock lite känsligt för plötsligt tuppade han av, och jag fick en ljusgrön liten lealös pojk i famnen. Både jag, sköterskan och läkaren ingrep snabbt och la honom med huvudet ned och benen uppåt så att han vaknade till, men det tog en bra stund innan han återhämtade sig. Han fick ligga kvar i vilorummet och dricka saft och äta en banan. Jag berättade att jag också hade svimmat ofta som barn i sådana situationer. Läkaren sa att det var väldigt ovanligt att man svimmar i den här åldern men att benägenheten är ärftlig. Nästa gång det blir dags för en spruta kan det vara bra att ligga ned från början så att man slipper svimma. Det får vi tänka på.

Tappra Tage vilar en stund efter svimningen och ska snart välja ett klistermärke.