30 december 2010

Sköna mellandagar i Halmstad


På Annandagen lämnade vi den småländska skogen och tog tåget till Halmstad där det också var härligt vinterväder. Ebbehill var till en början fyllt av kusiner, mostrar och morbröder men sen for de flesta vidare en efter en. Nu är det bara mormor, morfar och morbror Jacob och Cajsa kvar och så förstås moster Josses familj som bor här nere numera. Vi har varit nere på stranden och halkat runt på den hala isen och åkt rodel i Knebildstorpsbacken. Härliga lediga sköna dagar tillsammans. Imorgon är det nyårsafton och vår sista kväll tillsammans innan mamman tar tåget ned till alperna och pappan och pojkarna åker tillbaka till farmor och farfar i Pyrtet.


Cajsa och Jacob testar isen på stranden
nedanför mormor och morfar.



Det var väldigt halkigt och kul på isen.



Åke tyckte att det var skönast att vara nedbäddad i vagnen.



Mamman njuter av ljuset.



Pappan och Tage gör sig redo för en rodeltur.


Se upp i backen!


Här kommer Tage, Ida och Josse!


Morfar (och mormor och Josse) tog längdskidorna till backen.

24 december 2010

God Jul!


God Jul önskar barnfamiljen!

23 december 2010

Lägesrapport inför julen 2010

Vi har nu lämnat Stockholm och rest med tåg till farmor och farfar i Småland. Här är det kallt – riktigt kallt. Igår var det -28 grader som kallast, men när vi var ute vid lunchtid hade det stigit till -20. Det är iallafall riktigt vackert, precis som man föreställer sig att julen ser ut i Sverige. Se själva på bilderna här! (Åke fick stanna inne i stugvärmen med farmor och farfar.)


Till det här huset hoppas vi att tomten kommer imorgon.



Det var perfekt pulkaföre på vägen utanför huset:
ingen asfalt, inget grus utan bara snö och is.




Det är djup snö i diket och när man leker håller man sig varm.

20 december 2010

Åke och gåvagnen

Sedan någon vecka har Åke börjat gå mer och mer. Runt lucia visade vi honom gåvagnen och efter att ha lastat den med en riktigt tung bok så var den precis lagom tung för honom att skjuta omkring på. Det var roligt att se den lycka han utstrålade när han tog sig omkring själv i lägenheten, även om han än så länge behöver hjälp med att styra vagnen rätt.


Månne ämnar Åke byta ut boken i gåvagnen?

15 december 2010

Den mammalediga hösten som flög förbi

Den långa härliga mammalediga hösten bara flög iväg. Hur kunde det gå så fort? Väldigt fint har det varit i alla fall och här kommer några bilder från de senaste månaderna och lite minnesanteckningar för oss om Åkes utveckling.


Vi har en sjuårig grannflicka som väldigt gärna vill ha en lillebror.
Ibland kommer hon upp till oss och leker med sina småbröder som
hon har adopterat. Det tycker vi alla är jättekul. Här tittar de på
Bolibompa tillsammans en dag i augusti. Åke är 5,5 månader.



Åke fullkomligt älskar att bada och plaskar i sin balja så att det blir
dyblött i hela badrummet. Här håller han sig förvånansvärt lugn under
ett mysigt bad med farsan och brorsan i september. Åke är 6,5 månader.



Tage och jag sjunger lite vid frukostbordet en septembermorgon.




När höstkylan smög sig på fick Åke en björnoverall. I den har han gjort
succé, jag tror inte att det har gått en dag utan att någon på bussen eller
gatan har påtalat sin förtjusning. Här snart 7 månader.



Vår lilla gooosilos!








Åke, snart 7 månader, leker med brorsan.




Åke tycker mycket om sin tandborste. De första två tänderna i underkäken
fick han en vecka före 7-månadersdagen och nu senaste veckan när han
fyllde 9 månader dök det upp två tänder i överkäken också.

Här är han på sin 7-månadersdag.




Åke Ål gör verkligen rätt för sitt namn. Han är
en riktig snabbålare.
Här 7 månader.




Det allra roligaste som Åke vet är att borsta tänderna på
mamman eller pappan. Här är han 7 månader.



På Tages förskola har det varit babyboom i år. Sex stycken blivande kompisar har Åke fått: Jockum, Elsa, Majken, Cajsa, Judith och Pelle. En dag bjöd jag hit dem och deras föräldralediga mammor på fika så att de skulle få bekanta sig med varandra. Under hösten har vi också träffat Åkes andra årskompisar: Bertil, Edgar, Tova, Linnea och Vilhelm. Men allra mest har vi träffat tvillingarna Alva och Siri, dvs Tages kompis Maltes tvillingsystrar som föddes i september. Å, de är så fina alla nya tvåtusentior!


Karolina och Åke samtalar medan Alva och Siri tar sig varsin liten blund.



Alva och Siri 7 veckor och Åke 7,5 månader.
Oktober 2010



Tage busar i hallen och har tagit på sig mina kängor
och min mössa.
"Ska vi byta, mamma? Du får ta på
dig mina skor så tar jag dina!" November 2010.

Tage är en riktig pratkvarn, han pratar i ett och är knappt tyst en sekund. Han är väldigt medveten om hur allt ska vara och noga med att allt sköts på rätt sätt. Häromveckan försökte Pelle stoppa en vanlig kniv i smörpaketet men då protesterade Tage direkt: "Nej, pappa, vi ska faktiskt ha en annan slags kniv där". När jag en dag satt och tittade trött framför mig sa han: "Mamma, vad gör du? Du ser lite ledsen ut." Han är omtänksam den lille parveln. Men också lite stöddig ibland. Häromdagen sa han till oss: "Ni är gamla. Ni är skräp."



Någon riktig krypning blev det aldrig för Åke Ål. Nu vill han
hellre gå. En av favoritsysselsättningarna för närvarande
är att riva ut böckerna i bokhyllan. Åke reste sig själv första
gången när han just fyllt 8 månader och 2 veckor senare
började han gå utmed möbler. Här är han snart 9 månader.


Åke är inte riktigt så stor som Tage var i motsvarande ålder. Vid 8-månaderskontrollen var han knappt 72 cm, dvs precis medellängden för 8 månaders pojkar, och han vägde 9,8 kg (jmf med Tage 74 cm och 10,6 kg vid samma ålder). Det tog lite tid för Åke att vänja sig vid att äta mat så det blev att han helammade i nästan 7 månader. Nu äter Åke väldigt bra och vid 9-månadersdagen slutade jag helt med att amma.


Ja som sagt, det har varit en underbar mammaledighet. De allra första veckorna med två barn kändes tuffa när jag skulle få till det med förskolelämningen och hämtningen på egen hand, men efter ett tag när vi alla tre hade vant oss vid den situationen så gick det riktigt smidigt. Åke är (liksom Tage var) en mycket nöjd bebis som glatt hänger med och gillar att åka vagn, vilket är väldigt skönt. En vecka i november var Pelle bortrest och då blev det förstås lite körigt, men med hjälp från svärföräldrar, syster, bror och svägerska så gick även det väldigt smidigt. Jag är dock mycket tacksam och glad över att vi är två föräldrar i familjen.

13 december 2010

Lucia på förskolan

Så var det dags för vårt andra luciafirande på förskolan! Tage blev lite avundsjuk på Åke som fick på sig en pepparkaksdräkt redan på morgonen, men lugnade sig när vi förklarade att han skulle få sin dräkt utanpå ytterkläderna när vi gick till förskolan. I år firades nämligen lucia ute på gården på förskolan, till skillnad från förra året då vi trängde ihop oss inomhus.

I år var det mest populärt att vara tomte, tätt följt av lucia. Endast Mimmi och Tage var papparkaksgubbar – stjärngosse var det endast en pojke som ville vara.


Två pepparkaksgubbar, hand i hand...



De äldre barnen i gruppen Piraterna...



... och de yngre och något mindre organiserade i gruppen Rövarna.



Föräldrar, släktingar och vänner bevakade
evenemanget som vore det en presskonferens.




Tage tillsammans med tre av de äldsta barnen i gruppen Rövarna.

7 december 2010

Tage & Mimmi


Tage och "Mimmi" fann varandra under den allra första veckan på förskolan när de började förra hösten och sedan dess har de varit ett oskiljaktigt par. Nästan varenda dag när jag har hämtat Tage på förskolan så har förskolepersonalen berättat om hur tätt sammansvetsade de två är och hur roligt de har det tillsammans. När Pelle och jag har lämnat Tage på mornarna så har vi också kunnat se hur glada de blir av att se varandra. Mimmi brukar alltid komma före oss och så fort vi öppnar grinden till Högalidsparken där lämningen sker, så hör vi Mimmi glatt ropa: Nu kommer Taaaage! Förra vintern hade de till och med en egen hälsningsprocedur där de föll ner på knäna mot varandra i snön när de fick se varandra varje morgon. Smeknamnet Mimmi har Tage själv kommit på och numera är det fler än han som kallar henne så.

Under den här hösten när de båda har blivit två och ett halvt år så har vi tyckt att de är stora nog att leka hemma hos varandra och vi har försökt att få till en sammankomst mellan familjerna någon helg, men det har varit svårt att få till för helgerna har varit så fullbokade. Till slut tog vi det en vanlig tisdagskväll för att det äntligen skulle bli av. Så en tisdag för två veckor sedan kom Mimmi med sin mamma och pappa och sex-åriga storebror och lekte och åt kvällsmat hos oss. Det var jättekul.

Mimmi, Tage och Mimmis storebror har kul i sovrummet.


Idag tog vi det ett steg längre och Mimmi följde med oss hem när jag hämtade Tage klockan tre. De var båda väldigt exalterade över detta och berättade om och om igen för alla i förskoletamburen att Mimmi skulle följa med Tage hem. Jag hade med mig en pulka som jag drog hem dem i och de gapskrattade oavbrutet hela vägen. Sen lekte de här hemma med allt man kan tänkas leka med och åt potatismos och sojakorv och ketchup och hade jätteroligt ända tills Mimmis mamma kom och hämtade Mimmi vid sextiden. Det var roligt och det gör vi gärna om.

5 december 2010

Nu är det vinter som vi har önskat, hurra!


I år kom den riktiga vintern redan strax före första advent. Det är så härligt, vi hoppas innerligt att den stannar kvar ända till barnens födelsedagar i mars. Tage har aldrig varit känslig för kyla, han tycker mycket om snön och vill väldigt gärna äta den. Åke trivs också bra i vintervädret. Han tycker om att titta på snöflingor som faller både från fönstret och ifrån sin vagn när vi är ute och går. Idag gick vi ned till vår favoritpulkabacke på Långholmen och det var pulkpremiär för Åke. Han var aningens mer road av åkningen än vad Tage var vid motsvarande ålder, dvs han såg mest blasé ut och tyckte nog att det egentligen inte var mer spännande än att åka barnvagn. Tage och pappan och mamman skrattade dock högt och ljudligt när vi svischade ned för backen och snön yrde rakt på oss.

















Den senaste veckan var fullspäckad och kul. Morfar var här och vi tog många långa härliga vinterpromenader och gick på både teater och bio. Farmor och farfar har passat Åke medan Pelle och jag tog en långtur till Ikea, och i helgen har vi fikat hos grannarna och varit på kalas hos morbror Filip.



Tage har fått en liten julgran och en adventskalender med 24 små lådor av farmor och farfar. I varje liten låda finns en liten julgranssak att hänga i granen. Tage tycker att det är jättekul att få öppna en ny låda varje morgon men trots våra anvisningar vill han absolut inte hänga sakerna på granens grenar. Han tycker bestämt att de ska hänga på stjärnan i toppen. Än så länge går det bra men vi får se hur det ser ut när det hänger 23 saker där i toppen. Åke tycker att det är jättekul att sitta framför granen och klä av och på glittret, men det tillåter inte Tage så det får han bara göra när Tage har gått till förskolan.

29 november 2010

Barnfamiljen på besök i Göteborg

Det var hög tid för oss att besöka Göteborg och äntligen se hur faster Jenny och morbror Jacob bor. De senaste gångerna vi varit i Göteborg har himlen öppnat sig och regnet vräkt ner, men den här gången blev det annorlunda. Vintern kom tidigt och istället för mulet och blött fick vi klart och kallt väder: mycket bättre!

Vi åkte X2000 på torsdag förmiddag och kom fram till hotellet (Quality Hotel 11, "Hotell älva" på göteborgska) på eftermiddagen. Tage och Åke sov båda två när vi checkade in, så de var nog lite förvånade när vi plötsligt befann oss i ett rum där vi skulle bo i några dagar. Tage blev snabbt bekant med rummet genom att hoppa i sängen och leka kurragömma med oss.


– Jätteroligt!


Framme i Göteborg. Det här ska bli kul!


På kvällen höll vi oss i närområdet och åt på en liten italiensk restaurang. Åke fick gröt, Tage och Pappan åt pizza och Mamman åt pasta. Det var nog första gången som vi gick på restaurang med Åke sedan vi hade en mindre lyckad kväll i Växjö, när Åke var missnöjd med allt och absolut inte ville sova eller vara tyst. Den här gången gick det jättebra!


Åke äter kex på restaurang.



Tage äter pizza – utan bestick.


Barnfamilj på restaurang? Det funkar.

Faster Jenny visade sig bo väldigt nära hotellet vi hamnat på, så hon kom och hälsade på oss på rummet redan på torsdagkvällen och stannade tills vi började läsa Tages godnattsaga.


– Nu ska jag gå och lägga mig, Jenny.

På fredagen åt vi först frukost nere i matsalen. Hotellfrukost gillar väl alla? Nja, Åke och Tage var inte så imponerade, och Mamman och Pappan hann inte sitta och läsa alla tidningsdelarna och stå och välja bland alla roliga ingredienser på frukostbuffén, men det var iallafall skönt att slippa laga frukosten själv. Efter frukosten gick vi direkt upp till hotellets spa på åttonde våningen. Vi var helt själva och Tage tyckte det var väldigt spännande med den lilla fontänen och med bastun. Pappan tyckte det var väldigt skönt att gå ut på taket i snöyran (-8 grader) och sedan sänka sig ner i den varma bassängen som fanns där. Från badet kunde man titta ut över Göta Älv och Göteborg på andra sidan stranden. Mamman badade också, efter viss tvekan, men Tage provade bara att gå ut barfota i snön och bestämde sedan att han själv absolut inte skulle bada, trots att vi försökte få honom att förstå hur roligt och skönt det var. Nå, en annan gång kanske.

Vi tog sedan en liten promenad till faster Jennys lägenhet, som var helt nyproducerad och fin. Hon bjöd på en vegetarisk lunch och eftersom det var fredag så fick Tage (och vi andra, även Åke faktiskt) glass till efterrätt. Det var uppskattat! Jenny gav också barnen en bok med titeln "Halvan och Polishelikoptern". Den ville Tage genast att hon skulle läsa, och när hon gjort det fick hon läsa den en gång till. Kul!


- Jag älskar inte solen pappa, sa Tage.
Men boken gillade han.

Eftermiddagen var vikt åt ett besök på Liseberg. Det var riktigt, riktigt kallt ute, så det första vi gjorde när vi kommit innanför grindarna var att leta upp ett kafé där vi kunde värma oss lite. Vi hittade ett litet mysigt ställe där vi drack kaffe eller varm choklad och tinade upp tår och lemmar. Snart hade vi återfått krafterna och då ville vi åka karusell och roa oss. Ponnyexpressen åkte vi många varv, men vi provade också Farfars bil, Cykelturen och Flygkarusellen (där Tage fick åka ensam). Det var fint på Liseberg med alla lamporna, men vi kunde inte riktigt njuta av det fullt ut eftersom det var så kallt, så vi blev nöjda ganska snabbt.


Tage gillade chokladmjölken. Åke sover i vagnen.



Bror och syster.



Brasan värmde lite i kylan.



Ponnykarusellen gick runt, runt, runt...

Jenny jobbade på kvällen och vi tog en spårvagn till Linnégatan och mötte morbror Jacob, Cajsa och Henrik. För andra kvällen i rad gick vi på restaurang hela familjen. Nu var det fredag och klockan var sex-sju, så det var ganska fullt, men vi lyckades hitta ett bord där vi fick plats. På vägen hem från restaurangen somnade barnen i sina vagnar och snart sov alla sött hemma på hotellrummet.


Att åka spårvagn gillade Tage skarpt. Pappan håller med.



Åke och Tage sover gott på hotellet.

På lördagen tog Jenny och vi Älvsnabben in till stan tillsammans och mötte Cajsa och Jacob igen och åt lunch på ett kafé. Vi kände oss sedan redo för äventyr nummer två i Göteborg: Universeum. Tage kunde bara precis hålla sig vaken i spårvagnen på väg till Universeum, men när vi väl kom in så fanns det så mycket att se och göra att det inte längre var något problem. Vi tittade på fiskar, på regnskogen, jagade skor och kollade på polisbilen. Åke gillade fiskarna väldigt mycket, och spanade in faster Jennys fina armbandsur. Allt var jätteroligt, ända tills vi skulle gå. Då ville Tage inte sluta att springa ut och in på museet, trots att vi hade lämnat ifrån oss våra biljetter och när Pappan till slut sa ifrån brast det för honom och han blev jätteledsen. Men det gick över fort när han fick sitta i Mammans knä och äta ett kex. Våra snälla värdar i Göteborg hade oändligt med tålamod för den tid det tar för oss att klä på oss och byta från en aktivitet till en annan.


Vi spanar in regnskogen och letar efter apor.



Tage hade ganska bråttom igenom alltihopa,
för det fanns alltid mer att se runt hörnet.




Tage är trött och ledsen...



... men det blev snabbt bättre med ett kex.


Sedan fick vi äntligen se Jacob och Cajsas lägenhet. Mycket gick i grönt och Mamman var förtjust: – Vi måste ha växter och mer grönt hemma! sa hon. Tage hittade massor med spännande saker att leka med: ryska dockor, trummor, ryggkliare, örhängen och blomdiadem. Åke åt mat och lekte med Jenny. Till middag blev det en rödbetspaj (alldeles rosa) med sallad och halloumi: gott! Klockan gick och Tage var vaken. Åke hade svårt att somna och vi bestämde oss för att återvända till vårt hotell igen. Nu trodde vi att barnen skulle somna genast när vi lade dem i vagnarna, men så blev det inte alls. Båda barnen var vakna när vi kom tillbaka till hotellrummet vid närmare halv elva på kvällen. Tage och Mamman somnade snabbt, men Åke var vaken i ytterligare trekvart innan han också fann för gott att överlämna sig till John Blund. Snart sov allihopa.


Morbror Jacob och Cajsa fixar
och donar i lägenheten.




– Fint va, mamma?



– Ta ett kort på mig, mamma!



Bror och syster.


På söndagen återstod bara en sak att göra: att ta farväl av Göteborg och åka tillbaka till Hornstull. Vi hade blivit varnade om tågproblem på sträckan, men hade rätt okej tur och blev bara 35 minuter sena. Eftersom barnen somnade så sent igår så trodde vi att vi skulle få en lugn tågresa med sovande barn, men det gällde inte Tage som höll sig vaken hela tiden. Det märktes att hans tålamod inte riktigt var som det brukade, men han höll igång till klockan halv sju på kvällen då vi började natta honom. Istället för att hålla låda i ytterligare en timme efter att nattningen börjat somnade han denna kvällen direkt efter första boken, när jag böjde mig fram för att hämta bok nummer två.


Fotograf ombord på tåget: Tage


Snart är vi hemma i Hornstull igen!