Första leendet!!

Tage log idag! 2 gånger imorse fick jag ett ljuvligt svarsleende när vi pratade lite. Han såg ut som Pelle när han skrattar. Hur söt som helst!

Förhoppningsvis ler Tage mot pappa
när han kommer hem ikväll

Tage har fyllt 3 veckor

Tage fyllde 3 veckor igår och vi firade med våfflor eftersom det så passande var våffeldagen. Det var även Tranedagen, något som Tages småländska pappa kommer att introducera för Tage så småningom, men i år blev det inte så stort firande. Det har blivit mycket firande sista tiden. Påskafton firades med tant Ulle och tant Caroline som var här och åt påskmiddag med smarrig hemmagjord Tiramisu till efterrätt. Tage fick dock bara mjölk.

Pelle har sedan en vecka börjat jobba. I början kändes det väldigt tråkigt att han inte skulle vara med oss hela dagarna längre för det var så enormt mysigt de där första 2 veckorna tillsammans. Men nu har vi vant oss mer att klara oss på egen hand Tage och jag. Fast vi längtar förstås båda två efter Pelle hela dagen.

Tage tycker om att bada.

Idag tog Tage och jag en solig vinterpromenad på Reimersholme. Där mötte vi min kompis Linda med bebis Elvis som föddes i januari. Vi gick till Street och fikade, ett perfekt fik för bebisföräldrar med stort utrymme för barnvagnar och underbara små soffgrupper placerade med långt avstånd från varandra så att inga snoriga småbarn hostar på ens lilla bebis. Mamman har blivit en kycklingmamma men det är nog bra när Tage är så liten. I tankarna hör hon hela tiden kloka barnläkaren Karin Lanneskogs råd om att inte ta med sig sin bebis till folksamlingar som caféer, IKEA och kollektivtrafik den första tiden. Det är svårt att undvika. Men det här fiket kändes ändå okej. Tage låg nedbäddad i sin vagn och sov hela tiden.

Mamma-pappa-barn

Vi leker mamma-pappa-barn i vår familj just nu. Det känns iallafall så, och för mig särskilt mycket när Tage har på sig dräkten nedan. Den hade jag själv när jag var lika liten som Tage, men det minns jag så klart inte. Däremot minns jag att min docka Margaretha hade dräkten på sig jämt och ständigt, så jag kan ibland nästan få för mig att Tage är min gamla docka...

Tage Isak Ebbe Margaretha, eller hur var det nu?

Hur Pyret fick sina namn

Tage myser på Pappans axel och har med armen letat sig
in till värmen under skjortan.

Tage kanske undrade över namnvalen. Det blev TAGE för att mamman och pappan tyckte att det var det finaste namnet de kände till och att det passade så bra på lilla pyret för han ser just ut som en liten Tage. En bonus är också att fina Tage Danielsson blir namne. Eftersom både mamman och pappan fick tre namn när de föddes tyckte vi att Tage också skulle få det. Ett namn från mamman och ett från pappan. Isak och Ebbe är också väldigt fina namn tycker vi. Isak kommer från pappa Pelle som heter så i andranamn, och Tages farmors namn som ogift var Isaksson. För närvarande är Isak väldigt populärt och det kan vara skönt för Tage ifall han skulle känna att det är för få som heter Tage. Från mammans släkt fanns det lite olika namn, bl a Lovisas farfar Owe, pappa Thomas och bröderna Jacob och Filip men det var svårt att bestämma sig för ett. Så istället fick det bli ett namn som representerar hela Lovisas uppväxt och alla viktiga personer där i det älskade fina gamla huset Ebbehill i Halmstad. Mannen som byggde huset på 20-talet döpte det efter sin son Ebbe och i källaren finns fortfarande en liten kälke som det står Ebbe på. Om inte sonen Ebbe, som är ganska gammal nu, kommer och ber om sin kälke och om det nån gång blir en vit Halmstadvinter framöver så kan lilla Tage åka en tur på den.

3 augusti blir det namnsdagskalas för Tage! Och 19 december och 6 mars (dagen vi kom hem från BB).

Påskvecka i barnfamiljen

Det har varit en vecka med nya utmaningar för barnfamiljen.

Måndag
Tage får träffa sin morbror Jacob för första gången. Innan dess hade vi varit ute på barnvagnspromenad i snöovädret. Tage var inte särskilt förtjust i att åka omkring där, han ville hellre vara hemma och äta.

Tisdag
På tisdagen gick Pappan tillbaka till jobbet eftersom pappadagarna (den "tillfälliga föräldrapenningen") tagit slut och Mamman fick själv klara av att sköta Tage. Det var hon nog lite nervös för inför den första dagen, men det har gått bättre och bättre sedan dess. Hon hinner äta frukost och lunch och hon hinner gå på toaletten, ibland hinner hon till och med att duscha. Pappan oroar sig för att han ska missa spännande utvecklingstecken hos Tage när han är på jobbet. Tänk om han ler idag? Eller om han hux-flux byter beteende?


Onsdag
På onsdagen var det dags för ett första besök på BVC. Han mättes (53 cm), vägdes (3,9 kg) och värdena ritades in på en normalkurva (han är väldigt normal) och sedan fick han gå hem igen.

Torsdag
Skärtorsdagen fick Pappan lov att jobba hemma eftersom Socialtjänsten hade kallat till ett möte som hela familjen behövde närvara på. Det var ett möte för att fastställa faderskapet. Vi hade hört många rykten om dessa möten, om personliga frågor som ställs egentligen helt i onödan och om barska myndighetspersoner som tittade föräldrar djupt i ögonen för att avslöja eventuella lögner. Men så var det inte för oss. Vi fick skriva under några papper, kontrollera några personnummer och det hela var över på fem minuter.

Efter mötet valde vi att promenera hem. Sträckan Medborgarplatsen — Hornstull är den längsta sträcka vi promenerat på väldigt lång tid, men det kändes bara skönt. Senare på kvällen kom farbror Peter och tant Erika för att hälsa på. De hade med sig Tages kompis Hasse.

Hasse och Tage tar en tupplur tillsammans.

Fredag
Nu har det hunnit bli långfredag och Tage har fått bada ytterligare en gång. Vi har också gjort något viktigt idag: vi har fyllt i en blankett och valt Tages alla namn. Hans fullständiga namn blir: Tage Isak Ebbe Kroon.

Tage Isak Ebbe Kroon förundras över namnvalen.

Glad Påsk!

Tage firar sin första påsk, men slapp vara påskkärring i år.
På bilden är han fem dagar gammal.

One small step for mankind, but a giant leap for Tage

Palmsöndag hos barnfamiljen. Egentligen är det ju på lördagar man tvättar sig (lögaredagen), men vi valde att bada Tage idag istället. Han tycks gilla bad. Den här gången var det inte ens särskilt jobbigt att komma upp ur badet och låta sig torkas.

Eftermiddagens stora äventyr var en lång resa, med Tages mått mätt. För första gången lämnade han trygga Söder! Vi tog buss nummer 4 till Uppland, närmare bestämt till Odenplan för att hälsa på farmor och farfar. På bussen pratade Mamman och Pappan med en dam i sjuttioårsåldern — fast det var egentligen mer av en monolog hon höll. Det börjde beskedligt med att hon frågade om hur gammal Tage var, sedan kunde hon spinna vidare på detta genom att dra paralleller med sina barn, sedan sina barnbarn och därefter redogjorde hon i detalj för receptet på den soppa som hennes barnbarn lagat kvällen innan. Det var då vi fann det för gott att stiga av och ta en liten extra promenad i det vackra vårvädret.

Hos farmor och farfar visade Tage sig från sin trötta sida. Det är precis som när vi får besök här hemma, Tage är lugn och stilla och sover nästan hela tiden. Farmor hade stickat färdigt en ny fin tröja till Tage: tack, tack! Tröttheten satt i och han sov precis hela vägen hem. När det är så är bussresan ett rent nöje. Nu ligger han här på en kudde mellan oss i soffan och sover. Jag funderade tidigare idag på vad han kan tänkas drömma om, hans erfarenheter är ju ganska begränsade. Nu har han ju fått lite nytt stoff. Kanske drömmer han om sin nya tröja, farmor och farfars lägenhet eller om damen på bussen?

Tage på nya äventyr

Häromdagen fick Tage sin första egna post. Snälla och fixiga tant Kari och farbror Per hade skickat en supersöt body med tryck. Tage blev jätteglad.




Igår var en aktiv dag. Tage hade 3 besök: BVC-sköterskan, tant Ina och tant Caroline. Ina följde med på en liten promenad.




Idag hade vi ovanligt nog inga besök alls så vi passade på att ta en långpromenad bort till Zinkensdamm för att handla lite saker i barnvagnsaffären. Där fick jag prova på att amma offentligt för första gången. Det gick bra. En första bussresa med vagn provade vi också på. Ikväll ska vi fira fredagskvällen med potatismos, sojakorv och rödvin. Fast Tage får bara mjölk. Han är mer än nöjd med det.

Tage är idag 10 dagar gammal och vi kan bara konstatera att det här går ju riktigt bra. Vi har det väldigt mysigt. Tage äter och sover hela tiden.

Tage fortfarande i flugviktklassen

Nu var det upp till bevis. Vi fick hembesök från BVC och Tage skulle vägas. Vid födseln på tisdagen vägde han 3430 gram, vid återbesöket på BB på lördagen hade han minskat i vikt och vägde 3155 gram — en minskning med 8%. Nu lade sköterskan Tage på en filt med handtag och lyfte upp honom i vågen: 3790 gram. Drygt sex hekto har han alltså gått upp på fem dagar, bra jobbat!

Jubilaren på sin första promenad

Tage trött på märkesdagen, iklädd ett vintageplagg från sjuttiotalet.

Det är nu precis en vecka sedan Tage föddes — han fyller alltså år, eller vecka kanske man ska säga. Grattis! Vi firade märkesdagen genom att ta en första liten promenad med honom i vagnen. Det blev inte så långt, bara runt några kvarter, men vi var nöjda när vi kunde konstatera att han tycktes bli lugn av att ligga i barnvagnen och skumpa omkring.

Tage i barnvagnen, dock mindre påklädd än
han var under själva promenaden.

För oss som föräldrar kändes det lite konstigt. Vi tyckte det var ganska märkligt att gå där och skjuta Tage framför oss, och vi fick koncentrera oss när vi skulle lotsa barnvagnen över en trottoarkant eller över ett övergångställe. Samtidigt mötte vi ensamma föräldrar som inte bara hade en tvååring på axlarna utan också en vild fyraåring som ville cykla. De såg ut att ha lite mer vana än vi, men vänta några månader så är vi nog varma i kläderna vi också.

Två andra spännande aktiviteter för Tage har varit det första badet (igår) och när han fick träffa sin faster Jenny för första gången (idag). Som alltid när vi har besök är han väldigt tyst och snäll. Det är bara rörelseoskärpan i bilden nedan när han ligger i fasterns knä som visar att han faktiskt kan signalera något då och då.

Tage vinkar till alla fans på Internet.

Återblick: BB och hemkomst

Efter förlossningen fick vi komma upp till BB-avdelningen där vi stannade 2 dygn. Det var två ganska förvirrade, totalt uttröttade och handfallna föräldrar som visades in på rum 5 av en äldre lite blyg barnmorska som inte sa många ord. Dörren stängdes om oss och vi satt där och tittade på varann. Vad gör vi nu? Hur funkar detta? Kommer vi inte få någon information? Vad ska vi göra om han gråter? Hur ammar man? Hur byter man blöja? Kan vi sova nu eller måste en av oss vaka i taget ifall han skulle sluta andas? Vi kände på allvar att vi inte vågade somna båda två så Pelle gick ner och köpte tidningar så att han skulle kunna läsa och hålla sig vaken medan jag sov. Var det nu man skulle meddela släkt och vänner om nedkomsten? Jag hade föreställt mig att jag pigg av adrenalinkick skulle ringa runt och basunera ut den glada nyheten men det blev bara ett kort samtal till morfar Thomas som ombads att sprida ut nyheten då jag ej hade ork att ens lyfta mobilen för att ringa fler. Jag har aldrig varit så trött i hela mitt liv.




Tage bara låg där helt pytteliten och lugn och tittade lite förvirrat ut på sin nya värld. Det var en underlig känsla och vi satt där och bara tittade tillbaka. Senare på kvällen kom som tur var kvällsbarnmorskan in och hon visade och förklarade det allra nödvändigaste. Genast kändes allt betydligt bättre och resten av tiden på BB fick vi hjälp och goda råd av fina barnmorskan Victoria.

"När Tage kom till jorden, det var i mars när solen sken"
Utsikt från vårt fönster: Årstaviken i härlig vårsol.

Pappa har just vaknat efter första natten på BB.
Tage vill sova lite till.

Tage vilar ut på Pappas mysiga mage.

Tages första besökare blev otippat nog min gamla kursare Lina Schollin som nu jobbade på barnavd och hade fått syn på mitt namn på beläggningslistan. Hon tittade in en minut precis när vi anlänt. De andra besökarna kom först när Tage hade fyllt ett dygn. Det var mostrarna Josefine, Johanna och Sofia, farmor Eva och farfar Sören och tant Ulrika. De hade med sig jättefina presenter och blommor och tyckte precis som vi att Tage var omåttligt söt och bedårande. Jättefina blommor fick vi också från mormor Charlotte och morfar Thomas i Halmstad, och faster Jenny och farbror Kaj i Göteborg.

Tage 1 dygn tittar på fotboll med Pappa. Tage hejar på Roma.
Men i Sverige hejar han helt klart på Hammarby.

Efter 2 dygn var det då dags för Tage att åka till sitt nya hem i Hornstull. Det var en strålande vårdag och snälla farfar Sören kom och hämtade oss med bilen. Tage hade på sig sin fina kofta, byxor och mössa som farmor Eva har stickat. Helt klart var han den sötaste bebisen på hela SÖS och troligen även sötast i hela världen. Jag kände mig omåttligt stolt över att få bära ut honom genom stora SÖS-entrén och emottog glatt folks blickar och lyckönskningar. Det kändes stort.

Tage på väg hem från BB.
Mamma är rörd till tårar av stolthet.

Tage är liten, men inte så liten
att han kommer in genom brevinkastet...

Väl hemkommen satt jag och Tage åter och bara tittade på varann i soffan. Tage undrade nog varför mamma satt och grät. Det var stora känslosamma stolta glädjetårar. Och säkert en stor del nervositet över hur allt skulle gå. Men det gick ju fint!

Senare på kvällen kom mormor Charlotte direkt från Halmstadtåget för att beskåda sitt nya och sjätte barnbarn. När det blev tal om blöjbyte utropade hon förtjust: "Åh, får jag?" Till helgen kom också morfar Thomas och vi passade då på att få till en parents meet the parents-tillställning. Det var trevligt och inga upprörda diskussioner uppstod om huruvida Tage ska bli en Brydolf eller Kroon. Däremot kom frågan om vi nu också ska gifta oss. Tage har nu också hunnit träffa 4 av sina kusiner: Axel, Ida, Ingrid och Tore.

Två dygn gammal träffar Tage sin mormor för första gången.

Tage (tre dygn gammal) med
nya kompisen Kaninen.

Återblick: förlossningen

Lilla Tage har alltså kommit till oss!

Det har tagit några dagar att smälta den stora händelsen. Det hela började när vi vaknade på måndagsmorgonen den 3 mars då jag noterade en ny sorts molande värk i magen när Pelle skulle gå till jobbet. Att det var regelbundna värkar insåg jag först när Pelle ringde några timmar senare och frågade ut mig. Jag började klocka dem och upptäckte att de kom tätt — ibland 3 stycken på 10 minuter. Men de var inte så farligt starka så jag tyckte lugnt att Pelle kunde fortsätta jobba. Ulle kom hit och gjorde ljuvlig fruktsallad och vi tittade på Törnfåglarna. Det blev dock svårare och svårare att känna sig intresserad av vad Fader Ralph sa, och Pelle ringde stup i kvarten och verkade ha svårt att koncentrera sig på jobbet — till slut kunde han ej hålla sig borta längre och kom hem med en stor bukett rosaröda lyxtulpaner.

Framåt kvällen hade värkarna tilltagit betydligt och var så smärtsamma att jag tappade fattningen, så Pelle fick hjälpa mig att komma ihåg att andas. Jag tog ett underbart bad som lindrade något och låg där i flera timmar i stearinljusens sken med söta Pelle liggandes bredvid på badrumsgolvet på en filt. Vi ringde förlossningen som tyckte att vi skulle vänta tills det kom 4 värkar på 10 minuter så vi försökte sova. Klockan 1 på natten gick det dock inte längre så det blev några timmars bad till med Pelle på golvet. Smärtan blev till slut outhärdlig, de sista sakerna slängdes ned i BB-väskan och vi tog taxi in strax före 6 på morgonen.

Det visade sig att förlossningens aktiva fas redan var i full gång och också fortsatte i en rasande fart som förvånade barnmorskorna med tanke på att det var första barnet. Klockan 8 var det redan dags att krysta ut bebisen. Då hade jag precis till min stora lycka äntligen lyckats få spinalbedövning som plötsligt gjorde tillvaron fylld av ett rosa skimmer. Lyckan blev dock kortvarig för krystvärkarna avtog, utdrivningsfasen blev rejält förlängd och lill-bebisen började visa tecken till att den inte mådde bra. Läkare kallades in och det blev tal om sugklocka till min stora bestörting. Med hjälp av den barska förlossningsläkaren som lade sig med hela sin tyngd och tryckte på min mage upprepade gånger kunde det dock undvikas till min stora lättnad. Förlossningen var en chockartad upplevelse. På något naivt sätt hade jag aldrig kunnat föreställa mig att det kunde vara så plågsamt. Jag hade nog lyssnat lite för mycket på 2 barnmorskor i min närhet som båda på något outgrundligt sätt hävdat att de tycker att det är värre att dra ut en tand än att föda barn. Obegripligt. Nåväl, jag hade iallafall de bästa coacharna man kan tänka sig. Pelle var fantastisk att ha vid sin sida, och så även de superfina barnmorskorna Caroline och Lovisa.

Och så kom då lille Tage! Klockan 11.20 såg han dagens ljus denna soliga vårmorgonen. Att få upp honom på magen var en obeskrivligt underbar känsla. Och plötsligt satt vi där, Pelle, jag och lill-Tage, den lilla nya familjen, med brickan med smörgåsar och flaggan i topp och skålade i alkoholfritt bubbel när all personal hade lämnat rummet. Vilken grej!

Lycka.

Första gången i pappas knä. Tage är så liten att han
knappt syns. (Du vet väl att det går att klicka på
alla bilder om man vill se dem i ett större format?)

Barnmorskan Caroline.

Återbesök på BB

Han är bara fyra dagar gammal, men Tage har redan varit på återbesök på SÖS två gånger. Första gången var vi hos ortopeden (Dr. Schmalholz) för att kontrollera om han eventuellt kunde ha en höftledsluxation — men det fanns inget som tydde på det. Andra gången var i morse, då vi gjorde ett återbesök på BB-mottagningen. Huvudsyftet var att lämna ett PKU-prov, som alla bebisar gör några dagar efter att de är födda, men också för kontrollvägning.

Tage väger nu 3155 gram, vilket är 92% av födelsevikten — godkänt!

Under amning tycks man kunna göra nästan vad som helst med Tage,
att lämna blodprov var inga som helst problem trots att barnmorskan
fick prova på båda händerna innan hon lyckades.

Tage klarade det hela galant! Vi är två mycket stolta föräldrar.

Överlevnadslista, de första dagarna

Barnfamiljer blir nog ganska sluga med åren. Redan efter några få dagar har vi lärt oss några knep:

1. Släck inte lampan i hallen under natten. Det är mycket värt att ha lite ströljus i sovrummet på natten så att man slipper tända en stark lampa.
   
   
2. Det kan aldrig bli för många kuddar i soffan. De kommer till användning när man ska sitta och försöka trösta lillpojken framför teven strax innan morgonteveprogrammen börjar, men kanske ännu mer för att stödja upp diverse armar, ben, ryggar och småbarn när mamman sitter och ammar.
   
   
3. Dra ut telefon ur jacket när det finns en liten möjlighet till vila. Telefonsamtal är trevliga, men de kan komma just när man håller på att få sin efterlängtade sömn. Mobilerna kan som väl är slås över på ljudlöst.
   
   
4. Den ammande mamman måste ha alla saker hon kan tänkas behöva under de närmaste 1-2 timmarna inom en armlängd. Kanske borde man fästa mobilen i ett gummiband?
   
   
5. Ha ständigt stora mängder enkel plockmat (som t.ex. cashewnötter) hemma. Den planerade lunchen kan behöva flyttas några timmar fram i tiden för att det inte passar med killens schema just nu.
   

Välkommen Tage!

Tage på väg hem från BB i farmors stickade kläder.

Tisdagen den 4 mars 2008 kl. 11.20 kom Tage till världen. Han vägde 3430 gram, mätte 51 centimeter och var helt frisk. Välkommen!

Nu stängs vadhållningen

Nu har vi fått lite signaler. Väskan åker fram och placeras i hallen, men vi försöker vara coola och intala oss att så här kan det pågå i tre dagar innan vi måste åka in. Samtidigt tänker jag själv att "Vi kanske måste åka om någon timme redan! Allt måste vara klart!"

2008-03-04, låter det bra? Det är min nya gissning.

Nalle på träningsläger

När det gäller att byta blöjor är jag en riktig nybörjare. I brist på bebis får jag träna på till buds stående medel. Men jag tror att det är lite fusk att byta blöja på en nallebjörn, det blir nog lite svårare när det väl kommer till kritan...