Den mammalediga hösten som flög förbi

Den långa härliga mammalediga hösten bara flög iväg. Hur kunde det gå så fort? Väldigt fint har det varit i alla fall och här kommer några bilder från de senaste månaderna och lite minnesanteckningar för oss om Åkes utveckling.

Vi har en sjuårig grannflicka som väldigt gärna vill ha en lillebror.
Ibland kommer hon upp till oss och leker med sina småbröder som
hon har adopterat. Det tycker vi alla är jättekul. Här tittar de på
Bolibompa tillsammans en dag i augusti. Åke är 5,5 månader.

Åke fullkomligt älskar att bada och plaskar i sin balja så att det blir
dyblött i hela badrummet. Här håller han sig förvånansvärt lugn under
ett mysigt bad med farsan och brorsan i september. Åke är 6,5 månader.

Tage och jag sjunger lite vid frukostbordet en septembermorgon.

När höstkylan smög sig på fick Åke en björnoverall. I den har han gjort
succé, jag tror inte att det har gått en dag utan att någon på bussen eller
gatan har påtalat sin förtjusning. Här snart 7 månader.

Vår lilla gooosilos!

Åke, snart 7 månader, leker med brorsan.

Åke tycker mycket om sin tandborste. De första två tänderna i underkäken
fick han en vecka före 7-månadersdagen och nu senaste veckan när han
fyllde 9 månader dök det upp två tänder i överkäken också.
Här är han på sin 7-månadersdag.

Åke Ål gör verkligen rätt för sitt namn. Han är
en riktig snabbålare. Här 7 månader.

Det allra roligaste som Åke vet är att borsta tänderna på
mamman eller pappan. Här är han 7 månader.

På Tages förskola har det varit babyboom i år. Sex stycken blivande kompisar har Åke fått: Jockum, Elsa, Majken, Cajsa, Judith och Pelle. En dag bjöd jag hit dem och deras föräldralediga mammor på fika så att de skulle få bekanta sig med varandra. Under hösten har vi också träffat Åkes andra årskompisar: Bertil, Edgar, Tova, Linnea och Vilhelm. Men allra mest har vi träffat tvillingarna Alva och Siri, dvs Tages kompis Maltes tvillingsystrar som föddes i september. Å, de är så fina alla nya tvåtusentior!

Karolina och Åke samtalar medan Alva och Siri tar sig varsin liten blund.

Alva och Siri 7 veckor och Åke 7,5 månader.
Oktober 2010

Tage busar i hallen och har tagit på sig mina kängor
och min mössa. "Ska vi byta, mamma? Du får ta på
dig mina skor så tar jag dina!" November 2010.

Tage är en riktig pratkvarn, han pratar i ett och är knappt tyst en sekund. Han är väldigt medveten om hur allt ska vara och noga med att allt sköts på rätt sätt. Häromveckan försökte Pelle stoppa en vanlig kniv i smörpaketet men då protesterade Tage direkt: "Nej, pappa, vi ska faktiskt ha en annan slags kniv där". När jag en dag satt och tittade trött framför mig sa han: "Mamma, vad gör du? Du ser lite ledsen ut." Han är omtänksam den lille parveln. Men också lite stöddig ibland. Häromdagen sa han till oss: "Ni är gamla. Ni är skräp."

Någon riktig krypning blev det aldrig för Åke Ål. Nu vill han
hellre gå. En av favoritsysselsättningarna för närvarande
är att riva ut böckerna i bokhyllan. Åke reste sig själv första
gången när han just fyllt 8 månader och 2 veckor senare
började han gå utmed möbler. Här är han snart 9 månader.

Åke är inte riktigt så stor som Tage var i motsvarande ålder. Vid 8-månaderskontrollen var han knappt 72 cm, dvs precis medellängden för 8 månaders pojkar, och han vägde 9,8 kg (jmf med Tage 74 cm och 10,6 kg vid samma ålder). Det tog lite tid för Åke att vänja sig vid att äta mat så det blev att han helammade i nästan 7 månader. Nu äter Åke väldigt bra och vid 9-månadersdagen slutade jag helt med att amma.


Ja som sagt, det har varit en underbar mammaledighet. De allra första veckorna med två barn kändes tuffa när jag skulle få till det med förskolelämningen och hämtningen på egen hand, men efter ett tag när vi alla tre hade vant oss vid den situationen så gick det riktigt smidigt. Åke är (liksom Tage var) en mycket nöjd bebis som glatt hänger med och gillar att åka vagn, vilket är väldigt skönt. En vecka i november var Pelle bortrest och då blev det förstås lite körigt, men med hjälp från svärföräldrar, syster, bror och svägerska så gick även det väldigt smidigt. Jag är dock mycket tacksam och glad över att vi är två föräldrar i familjen.