Den sista dagen i Tages första vecka på förskolan får jag skämmas... Varför? Jo, det ska jag förklara.
Jag lämnade Tage vid nio och gick hem. Tage och de andra gick till en lekpark och han var vid gott mod. De fyra timmarna mellan nio och ett spenderade jag dels hemma och dels på ett kafé nära förskolan och det var där jag satt när de ringde efter mig:
– Nu har han vaknat. Du kan komma hit.
När jag kom dit satt Å. och Tage i hallen och väntade på mig. Tage hade napp i munnen och Elefanten i famnen och var ganska nyvaken. Tydligen hade de lekt på lekplatsen, kommit tillbaka, ätit lunch och sedan sovit. Den här gången gick det bättre med maten, han högg tydligen in med god aptit. Det serverades cous-cous med bönor och majs – bönorna var tydligen så goda att han åt upp Å:s bönor också.
När det var dags att vila gick först de andra barnen och lade sig. När de somnat gick Tage och Å. in och satte sig och tittade på dem. De spelade bakgrundsmusik på låg volym och alla hade en egen fäll att ligga på (Tage har en fårskinnsfäll). Efter en liten stund kunde hon lägga ned Tage på fällen och sedan somnade han inom två minuter.
– Han är helt exemplarisk!, blev den sammanfattande kommentaren från personalen.
... och det är här jag får skämmas lite. En sådan skrytsam kommentar kan jag ju inte undanhålla läsarna, men samtidigt bryter det mot Jantelagen: jag får skämmas. Fast jag är inte ledsen på Tage för det!
I nästa vecka kommer Tage att följa det vanliga schemat på förskolan, med den skillnaden att jag lämnar honom sent (omkring kl. 9) och hämtar honom tidigt (ca 14-15) så att dagarna blir korta. Vi får se om/när det kommer ett bakslag...
1 kommentar:
Jätteroligt att få följa inskolningen så här! Klart Tage är exemplarisk :-)
Skicka en kommentar