Det blir gradvis lite längre dagar för Tage på förskolan. Idag lämnade jag honom klockan nio, men till skillnad från de andra dagarna stannade jag inte kvar i lokalerna utan gick direkt efter ett kort farväl. De andra barnen satt i hallen och väntade på Tage klädda i de färgglada västarna de har på sig när de är ute. Direkt när jag gått gick de ut och jag kunde se Tage peka på de spännande maskinerna tvärs över gatan (de spränger för att bygga ett parkeringshus under Högalidskyrkan).
Kvart i elva kom jag tillbaka till förskolan och såg genast Tage och förskoleläraren genom fönstret. Han fick syn på mig och blev glad, men fortsatte leka när jag kom in. Enligt personalen hade det "gått jättebra" även idag. "Han verkar så trygg i sig själv", sade de bland annat, vilket ju känns skönt att höra. De berättade också att han fått en kompis som han lekte mycket med: Simon. Han åt visst päron i lekparken också, men mycket mer än så vet jag inte.
När jag körde hem honom i vagnen var han sömnig. Vi åt snabbt när vi kom hem och jag lade Tage, men det dröjde ganska länge innan han lyckades somna. Vi hörde hur han låg och pratade högt för sig själv i spjälsängen, han har väl mycket att berätta förstås...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar