Tre utflykter i juni

I juni jobbade Lovisa en hel del helger och vi andra fick lite tid för oss själva. Vi valde ofta att göra utflykter, själva eller tillsammans med andra. Här är bilder från tre utflykter vi gjorde under den månaden.

Den första utflykten var ett slags upptäcksfärd i Högalid. När jag kallade vår lilla promenad för upptäcksfärd blev det mycket mer spännande än om jag sagt att vi skulle gå runt vårt kvarter. Nu hade vi ögonen öppna för allt i vår omgivning.

Vår upptäcksfärd började lustigt nog nere i källaren. Åke höll i min telefon som gav oss ljus.

Vid den här tiden är grönskan verkligen imponerande!
Här är vi på väg uppför några trappor i Pålsundsparken.

Ett bra knep är att ha med en burk med lupp. Då kan man fånga insekter
längs vägen och ta en närmare titt på dem, vilket båda pojkarna uppskattar.

Uppe vid Högalidskyrkan träffade vi en katt och hennes matte, samt precis efteråt den här döda duvan.
Det var spännande att titta på resterna. Vi tror att katten var oskyldig.

Till sist hamnade vi i parkleken i Högalidsparken. Den parken känner
grabbarna lika väl som sin egen ficka.

Två dagar senare gjorde vi en utflykt till Judarskogen, och nu fick vi sällskap av Peter, Erika, Nils och Harry. Vi möttes i parken utanför tunnelbanestationen och började med att äta picknick där. Sedan gav vi oss in i naturreservatet. Det är väl inte så värst vild natur kanske, men om man jämför med parker och andra grönområden vi brukar röra oss i i Stockholm så duger det gott. 

Tage och Nils utforskar en grotta.

Här undersöks ett träd som bryts ner och smulas sönder. Med pinnar går det att smula sönder veden
och detta fångade både Tage och Nils intresse för ganska lång tid.

En knapp vecka senare stack vi ut igen. Den här gången gjorde vi en längre utflykt i sällskap med farmor, som körde oss i bil till Tyresta nationalpark. Vi kom till ett hörn av parken där ingen av oss varit tidigare och vi promenerade omkring i kanske två timmar. Det fanns många insekter att titta på och stigar att följa, men nästa gång väljer vi kanske en annan del av nationalparken.

Vi var väl utrustade med goda bullar från dello sport, kaffe och saft. Vi fikade högt uppe på en höjd i skogen.

Åke funderar på vad han ska stoppa i luppen, Tage närstuderar insektsboken i bakgrunden.

Tage.

Födelsedagsresa till Berlin

Nu var det dags för familjen att åka till Berlin! Det var ett tag sedan vi var utomlands, och Åke var ganska peppad på att resa. När vi hämtade honom på förskolan berättade personalen att han pratat om att åka flygbuss till Berlin. Fast så blev det ju inte: vi tog bussen till Arlanda bara! Men redan ombord på bussen stod det klart att Åke var nervös. Han tyckte även bussen var lite läskig, när man satt så högt upp som man gjorde. Både han och Tage somnade på vägen ut, men vaknade utan problem vid terminalen.

Ombord på flygplanet, när vi hittat våra platser, blir Åke ordentligt rädd. Han klamrar sig fast i Lovisas arm och säger att det är läskigt, att det kommer att vara som på berg-och-dal-banan på Liseberg och Gröna Lund... Vi försöker lugna honom och förklarar att flygplanet inte alls svänger och kränger på samma sätt, och när vi väl kommit upp i luften så släpper rädslan och han kopplar av igen. Landningen var inte alls lika nervös.

Åke har glömt hur det är att flyga, och tänker på
de läskiga berg-och-dal-banorna han åkte i somras...

Vi kom fram sent på onsdagskvällen och tog en taxi direkt till lägenheten vi hyrde i Prenzlauer Berg. Barnen var så klart trötta, men snälla och nyfikna. Nästa morgon kunde vi börja utforska Berlin. En oväntad sak som hände var att Åke visade sig vara rädd även för Berlins tunnelbana. Vår närmaste station var placerad ovanför gatunivån och när vi stod där och väntade på tunnelbanan sade Åke plötsligt att han inte ville åka med. Han tyckte den verkade köra så fort och att den var lite läskig. Här var det enklare att se likheten med berg-och-dal-banorna från i somras... Åke lät sig dock övertalas och följde med, och efter 50 meter i tåget var rädslan som bortblåst.

Vart ska vi åka? 

Vi hamnade nere i Mitte och hoppade där på buss nr 100 som kör längs många sevärdheter i Berlin. Det var kul att sitta på övervåningen på dubbeldäckaren och se staden ur det perspektivet. Sedan letade vi oss tillbaka till Potzdamer Platz, och till Lego Discovery Center som finns där.

På gatan vid Potzdamer Platz, utanför Lego Discovery Center.

Miniatyrvärldarna de byggt upp gav oss en bra överblick över Berlins sevärdheter. På bilden syns Brandenburger Tor,
och den gamla Berlinmuren framför den. Muren rasade och alla jublade!

Vi fick även se en Lego-film, i 4D. Vad var det som var 4D?
Jo, det skvätte vatten på mig några gånger under filmen...

Tage blev uppäten av ett Lego-lejon.

Här ser vi Åke som tar sig igenom ett mörkt rum fyllt med laserstrålar. Klarar han att ta sig igenom hela rummet
och trycka på knappen på väggen utan att bryta någon stråle? 

Tage försöker detsamma. Hur lång tid man behövde på sig registrerades på en skärm.

Vi spenderade några timmar bland Legobitarna, och konstaterade att det var ungefär som ett vanligt lekland, fast med några lite mer spännande saker och mycket mer Lego. Efteråt promenerade vi mot Brandenburger Tor – trots att vi redan sett det som Lego-miniatyr. På väg dit gick vi förbi minnesmärket för Förintelsen: 4711 rektangulära stenblock resta på en yta stor som en fotbollsplan. Mäktigt. Vi vandrade omkring en stund bland stenarna och villade bort oss ibland också.

Nästa dag åkte vi direkt till Naturkundemuseum. Direkt? Nja, jag visade familjen ombord på en buss som reste åt fel håll, så vi hamnade långt ut i östra Berlin innan vi upptäckte att vi åkt åt fel håll. Där hann vi bara dricka en kopp kaffe och titta på de enorma och dystra stora husen innan vi tog bussen åt andra hållet igen. På så sätt fick vi se riktiga gamla Östberlin också.

I tunnelbanan, på väg till bussen som ledde oss fel.

Framme vid det Naturhistoriska museet. Utsidan av museet var slitet, men det var finare inuti.

En av höjdpunkterna på museet var den här stora dinosaurien,
som skymtar bakom pojkarna i bilden.

Detta är världens största kompletta ihopsatta dinosaurieskelett! Halsen och huvudet fick inte plats på bilden... Vid några platser i den stora salen hade de installerat "digital kikare". Tittade man i de kunde man se hur skeletten byggdes på med inre organ, sedan hud, sedan började de röra på sig och museets väggar förvandlades till den miljö där de levde. Imponerande! 

Vi hade lärt oss av första dagen att inte planera in alltför mycket på en dag, utan ha några få saker inplanerade med mycket luft emellan. Egentligen hade vi tänkt börja dagen med att åka upp i TV-tornet, men det var så disigt, så vi valde att vänta med det. På eftermiddagen var det bara gråmulet, så vi chansade på att man skulle se bättre nu.

Berlins coola gula tåg.

Vid Alexanderplatz.

Samtidigt som Lovisa var inne och köpte fler kalsonger till pojkarna (vi hann inte tvätta innan resan),
så hängde vi ute på torget. Åke och Tage var ganska fysiska med varandra under resan,
de drog och slet i varandra, men bara vänskapligt.

Nedanför TV-tornet fanns också en lekplats där vi hängde en stund.

Väl uppe i tornet stod vi och tittade ner på staden under oss.

Ser ni något där nere?

Tage var lite besviken på TV-tornet eftersom vi inte åkte ända upp. Efter bollen på mitten fortsatte ju tornet högt, högt upp, men det är bara en antenn. Han ville också att vi skulle gå upp den sista trappan till restaurangen där uppe, men där krävdes det att man hade en bordsreservation och det var inte något bra tillfälle för oss att äta.

Dagens middag intog vi istället på Shiso Burger, efter ett tips från en av Tages kompisars föräldrar.
Vi åt vegetariska hamburgare, pommes frites av vanliga potatisar och av sötpotatis, edamamebönor,
potatisskruvar och annat gott. Åke och Tage uppskattade också akvariet på toaletten.

Spex på vägen hem på kvällen...

... och mer spexande.

När vi blev för trötta för att gå satte vi oss att vänta på spårvagnen som tog oss hela vägen hem.

Vi hyrde alltså en liten lägenhet istället för att bo på hotell. Det var svårt att hitta hotellrum, vilket kan förklaras av att det var Berlin Marathon samma helg, med 50 000 deltagare. I princip bestod lägenheten av ett litet kök, en toalett och ett större rum, möblerat med tre rejäla sängar. Vi hade alltså gott om plats och kunde äta frukost i lägenheten, vilket var skönt. Den bästa livsmedelsbutiken i hela området låg precis nedanför oss på gatan, och bredvid den sålde de nybakat bröd varje morgon.

Frukost på tyska.

Bröd, smör, ost, tomat, juice och yoghurt: allt vad man behöver till frukost!

De har stora innergårdar i Berlin: så här såg det ut från vår balkong.
Vi kunde titta ner mot Prater, som är Berlins äldsta Biergarten.

Den sista hela dagen i Berlin var lördagen, då vi tog det riktigt lugnt. Vi gick till närbelägna Mauerpark, där man kunde se några av de få resterna av Berlinmuren. Där fanns också en del lekparker som vi provade oss igenom under dagen. Vi hittade ett trevligt kafé och åt lunch där.

Väster om gamla Berlinmuren.

Det var riktigt långa kedjor till gungan och blev rätt hög fart om man ville...

Detta är visserligen i Mauerpark, men det är inte Berlinmuren som Tage klättrar på,
utan en helt vanlig mur. Han vill alltid klättra, på allt.

Inne på Café Niesen, vid Mauerpark.

Tage visar hur man kan röra sig på ett ben, genom att bara röra på foten.
Vips, så återuppfann han twisten!

Varje dag under resan hade Tage på sig det här halsbandet. Han fick det av Frida på skolan precis innan han reste.

Efter Mauerpark rörde vi oss långsamt i riktning mot Kollwitzplatz, i hjärtat av Prenzlauer Berg. Vi hade inget egentligt mål, ville bara titta lite i närområdet. Det var ett väldigt grönt och fint område, med många spännande kaféer, restauranger och butiker.

Åke och Tage hittade ett (konstgjort) träd som fungerade
som ett offentligt gratisbibliotek. Åke började genast läsa en tjock tegelsten.

Vi hittade också väldigt fina tårtor i ett skyltfönster. De såg väldigt goda ut... 

Nere vid själva torget fanns det stora lekparker. Där engagerade Tage och Åke sig i det viktiga
jobbet att spräcka alla såpbubblor som den här mannen släppte lösa.

Tage klättrade i träd. Han gör väldigt ofta miner, som den här, när jag fotograferar honom för närvarande.

Utanför den gigantiska affären med enbart ekologiska varor stod en spännande ko som barnen hälsade på.

Här är på trappan ner från vår tunnelbanestation.

Den sista dagen räknade vi inte med att hinna med så mycket, men det var ju Berlin Marathon och det ville vi se. Så vi tog tunnelbanan söderut och steg av lite på måfå och hittade en bra plats att titta på löparna. Just där vi stod fanns ett peppigt gäng som spanade efter sina kompisar i löpargänget "Run Pack". När någon av dem dök upp sprang de fram och löpte bredvid en stund och drog sedan av ett konfettiregn för att få dem på gott humör.

– Nur fünf kilometer noch!

Åke tröttnade fortast på att titta på löpare. 

Han hittade istället en polisbil, och den här polisen som tog igen sig lite.

Tage var mer intresserad av tävlingen.

En gång in mot en innergård i Prenzlauer Berg. Inne i gårdshuset det står OST på stod en dam
i fönstret och tittade fascinerat på Åke och Tage när de lekte i gången.

Det var 78 trappsteg upp till vår lägenhet.

Åke och Tage räknade trappstegen varje gång. En gång störde Tage
Åke på den sista trappan så mycket att han kom av sig i räkningen.
Åke blev arg på Tage och sprang ner för trapporna.
Jag trodde han blev sur och gick snart efter för att se till
att kan kom upp igen, men då mötte jag honom: han hade bara sprungit
ner till bottenvåningen för att börja räkna från början igen...

På eftermiddagen på söndagen tog vi en taxi tillbaka till flygplatsen och åkte hem igen. Åke var inte alls rädd längre, och eftersom vi mellanlandade i Köpenhamn fick vi lite extra flygträning.

Barnen var trötta på hemvägen, vilket alla kan se här när Tage äter en smörgås på Kastrup.

När vi kom hem till Hornstull hade klockan blivit tio och barnen hade sovit hela bussresan från Arlanda. Lovisa tog Tage på ryggen och jag bar Åke på axlarna och på något sätt fick vi visst med oss bagaget också.

Vi var hemma igen, efter en riktigt kul utflykt till Berlin!