Den morgontrötta optimisten

Detta är en liten anekdot från i tisdags. Jag var, som nästan alla andra dagar, den som vaknade först i familjen och steg upp och duschade. Precis som vanligt gjorde jag sedan i ordning frukost, och som de allra flesta dagar så vaknade Tage när jag gjorde detta. Han kliver upp ur sin säng och stapplar ut i köket där jag håller på och donar. Lampan är tänd och Tage kisar med ögonen. I munnen har han nappen och i handen håller han ännu Elefanten (snuttefilten). Han gnuggar filten mellan fingrarna, vilket är ett tecken på att han är trött. Men han har vaknat, och nu klättrar han upp i sin stol vid frukostbordet. Jag sitter mitt emot honom och äter müsli med yoghurt. Då säger Tage med tydlig stämma:
– Vilken härlig dag, pappa.

Och det har han ju rätt i, det är en härlig dag. Med en sådan start på dagen kan det ju inte gå fel!

Tages första biobesök

Tage har varit på teater flera gånger. Med förskolan har han sett föreställningarna Bu & Bä och Lillasyster Kanin och för några veckor sedan var Tage, mormor, kusin Tore och jag och såg Mamman och den vilda bebin. Idag var det premiär för biobesök.

Tage och jag hoppade på 66:an här på vår gata och steg av vid Medborgarplatsen. Det var en rolig bussresa, vi lyckades få platserna allra längst fram och busschauffören körde snabbt och svängigt så det gällde att hålla i sig. Vi kunde låtsas att det var vi som körde bussen och busschauffören tyckte att Tage var kul och undrade om han ville köra bussen på riktigt. När vi kom till Medborgarplatsen så upptäckte vi att det fanns en isbana där så vi åkte runt runt på våra skor och halkade fram och tillbaka. Sedan var det dags att gå in till bion. Filmen hette Vem? och bestod av 8 små kortfilmer som handlade om Nallegrisen, Fågel, Kanin, Katten och Nallen. Vi har läst alla böckerna så vi kände igen alla historierna. Vi fick platserna allra längst fram i mitten, där såg man bra. Filmen var jättebra tyckte både Tage och jag. Ibland var den lite läskig, ibland lite sorglig, men mest var den bara rolig och då skrattade vi båda två. Sedan gick vi ut och halkade runt lite till på isbanan innan vi tog bussen hem till pappa och Åke igen. Å, vilket roligt äventyr det var!

Vi hann med Gröna Lund!

Söndagen den 19 september, på valdagen 2010, begav vi oss till Gröna Lund på Djurgården. Det var sista dagen de hade öppet för säsongen, och vi hade länge pratat om att vi måste hinna gå dit innan de stängde. Vi tog alltså sista chansen, och det är vi glada för. Farmor och farfar mötte oss och vi åt lunch på Blå Porten innan vi gjorde vår entré.

Vi åkte Djurgårdsbåten på vägen ut.



Tage åkte karusell med Mamman...



... Pariserhjul med Pappan...



... och mer karusell med Mamman.



Åke åkte enbart barnvagn, men han hade kul ändå.



Allra roligast var Tuff-tuff-tåget,
som Tage åkte många gånger, här med farfar



Det kittlade skönt i svängarna...



... och samtidigt vill man hålla koll på de som står och tittar på.



Tack för sällskapet farfar!



Innan vi gick hem köpte farmor en Panda-ballong.



Det tog inte lång tid efter att vi lämnat Gröna Lund innan Tage
sov djupt i sin vagn. Kanske drömmer han om nästa besök?

Åke Ål

Det har hänt mycket i Åkes liv de senaste veckorna. Numera kan han åla sig framåt och sitta själv. Åke trivdes väldigt bra i sin liggvagn men nu har vi bytt till sittvagnsdelen och det tycker han också går bra. Åke har varit på sexmånaderskontroll på BVC och det visade sig att han var bäst i test som vanligt. Han är lite längre och tyngre än medelbebisen men lite kortare och lättare än brorsan var vid samma ålder. 9 kg väger han nu.



Idag är Åke inte riktigt sig lik. Lillskrutten är sjuk för första gången. Snuvig och alldeles feberhet. Slö och ynklig. Vill inte sitta eller åla eller leka eller äta eller skratta. Bara hänga i våra famnar mage mot mage. Det är mysigt men vi hoppas att han kryar på sig snart.

Favorit i repris: Ulriksdal

Trogna läsare av den här bloggen kanske minns att vi brukar besöka Ulriksdal ungefär vid den här tiden på året. Vi gjorde det både 2008 och 2009, och vi var faktiskt där häromveckan igen. Vi hade någorlunda tur med vädret: det regnade på vägen dit, men var uppehåll när vi väl var framme. Vi hade sett fram emot att träffa grisarna som brukar finnas där, men de hade tyvärr flyttat. Vi får hoppas de kommer tillbaka ett annat år.

Kusin Tore skördade gräs under rutschkanan.

Ovanpå rutschkanan åkte Mamman...

... och Tage i en väldig fart!

Morbror Filip hjälpte till att passa Åke...

... och vi skördade rotselleri. Notera var Tage har tummen:
Ser han inte ut som en riktig storbonde?

Mammans stora favorit är glasverandan, som
man inte får missa när man är på Ulriksdal.

Nu har Åke också provat "repsängen" och han verkade också förtjust.

Tage hade massor att göra ute på Ulriksdal,
men när det lugnade ner sig och vi åkte hem
med tunnelbanan så somnade han bums i sin vagn.

Tage babblar på

Tage säger så mycket roliga saker och berättar så mycket. Det är jättekul att man nu kan få en rapport om vad som har hänt på förskolan, vad de har gjort, vad de har ätit och vem som har varit ledsen. Ofta inleder han det han ska berätta med "vet du en sak, mamma". I somras berättade han varje morgon att han hade drömt om en fisk. Jag anar att det hade med den nya godnattsagan "Mörten Maud" att göra. Man märker att han lyssnar noga när jag och Pelle pratar och ofta när han inte riktigt hänger med så frågar han: Vad praaatar ni om? Häromkvällen när vi satt och åt middag frågade han plötsligt Pelle: Var det bra på jobbet, pappa? Oj, han har blivit så stor och vuxen. Han har börjat prata i telefon nu också. Det är kul att han kan föra riktiga samtal och berätta på egen hand utan att få en specifik fråga. Jag älskar när han läser saga för mig, det är så kul att se vad han väljer att säga till bilderna i böckerna. Ordförrådet växer, det mesta uttalas rätt men några ord förblir lite konstiga så som klappodera (=applådera), knycka på knappen (=trycka på knappen), brinner ner (=rinner ner) och stå dig upp (=ställ dig upp). Och så kallar han konsekvent alla okända och halvokända människor över 15 år för "gubben" oavsett kön.

Tage och mamman på promenad i Småland.

Tage i sjömansutstyrsel som farmor har stickat. Åke har likadana!

Grattis Åke 6 månader!

Idag fyller vår lille Åke ett halvt år. Han har blivit stor i sommar, börjat äta mat och sitter numera med vid matbordet vilket känns väldigt kul. Det är nästan så att han har börjat prata också. Jag tycker mig i alla fall klart höra ett "mamma" när han babblar på med sitt mamamamamaaaa. Nu väntar vi bara med spänning på att han ska börja ta sig fram i lägenheten. Han kan sedan en tid förflytta sig baklänges medelst ålning, han kan komma riktigt långt. Men framåt har han ännu inte lyckats ta sig och det gör honom lite lätt frustrerad eftersom han bara kommer längre och längre ifrån sina leksaker när han åker baklänges. Ännu har vi inte bytt till sittvagnsdelen för Åke gillar väldigt mycket (precis som Tage gjorde) att ligga på mage i liggvagnen och speja ut över kanten. Åke skrattar mycket när man hissar honom upp i luften eller leker tittut eller kittlar honom på bröstkorgen och låren. Men allra mest skrattar han när Tage gör något roligt ljud, blåser på hans kinder, hoppar i soffan eller sjunger sången om Peter Palsternack. Tage är det roligaste som finns, tycker Åke.

Åke blir matad av farmor.

Åke på semester i sommarstugan i Pyrtet.