Vi går under Riddarfjärden

Söndagen den 29 mars hade Trafikverket visning av Citybanans sträckning under Riddarfjärden. Besökare var välkomna att titta och promenera under vattnet från Södermalm till Riddarholmen. Tage var krasslig hemma, men Åke och jag passade på att sticka dit.

Först tunnelbanan till Slussen.

Naivt trodde jag att eftersom det var så dåligt väder, kallt, blåsigt och regnigt, så skulle det inte vara så lång kö. Men det stämde inte alls: kön sträckte sig 200 meter längs Söder Mälarstrand, sedan runt ett kvarter upp mot Hornsgatan till, sedan vände den ut mot bron till Riddarholmen. Halva vägen till Riddarholmen gick kön när vi kom dit! Men vi ställde oss sist och sedan rörde sig kön konstant framåt.

Kön på bron mot Riddarholmen.

Här kunde vi se tillbaka på de som stod längre bak i kön.

Kön når Söder Mälarstrand. 250 meter kvar ungefär, när man kom runt hörnet!

Åke köade så tappert och var ständigt på gott humör. Han började frysa
när vi hade 15 meter kvar, men då var vi ju nästan framme.

Alla besökare fick väst och hjälm.

Här möter tunneln som leder från Hornsgatan själva Citybanan.

Citybanan, söderut, tunneln mot Södra Station.

Citybanan norrut, mot Riddarfjärden och i förlängningen Centralen och Odenplan.

Här kommer spåren söderifrån.

Här har man sänkt ner stora rör på botten av Mälaren, svetsat ihop dem och pumpat ut vattnet.

Åke och jag promenerade till Riddarholmen under vattnet. Notera det blå ljuset i bakgrunden.

Här hade vi nått fram till det blå ljuset som spelade över väggarna
med hjälp av projektorer. De hade också några fuskfönster som visade
fiskar och ubåtar utanför tunneln. Åke tyckte det var läskigt här, vilket
syns tydligt på hans ögon i bilden, så vi skyndade oss vidare.

Coola stenar på väg mot Riddarholmen.

Hit fick man gå, sedan måste man vända. Nu var vi under Riddarholmen.

I servicetunneln på väg tillbaka tog vi en groupie.

Åke i servicetunneln.

Spännande slangar på väggen i tunneln.

När vi lämnat hjälmar och västar fick vi varsin bulle.

Åke fick också fiska i fiskdammen. Det nappade!

Bullen var stor och räckte tills vi satt på Slussens tunnelbanestation igen.

Åkes femårsdag!

Så var det då – äntligen! – dags för Åkes födelsedag. Fem år! Till skillnad från Tage så låg Åke fortfarande och sov när vi kom och väckte honom med sång och presenter. Han kan minsann sova ända till sju ibland.

Åke öppnar de första paketen.

Gosedjur var en sak som stod på önskelistan.

Det här var Åkes största paket (som han fick i sängen i alla fall). Spännande!

En katt! Jättestor!

Men vad har den på magen? En navel?! Nä, katten blev inte så uppskattad hos Åke efter den upptäckten.
Den fick namnet "navelkatten" och har sedermera adopterats av Tage.

I det sista paketet låg en liten lapp. En lappgömma! Åke fattade direkt hur det gick till, vi har ju läst en bok där ett barn får en lappgömma. På den första lappen står det var nästa lapp finns, och så vidare, ända tills den sista lappen berättar var presenten finns. Så här gick det till med Åkes lappgömma:

Första lappen: "Det är en fin present. Nästa lapp ligger där smörgåsarna värms".

Jag hann aldrig få någon bild på lappen han hittade i mikrovågsugnen. Men på nästa lapp stod det: "Nästa lapp ligger där tvätten blir ren".

Tredje lappen: "Nästa lapp ligger i klackskorna". (Klackskorna, det är trätofflorna det).

I klackskorna hittade de följande lapp: "Nästa lapp ligger bakom dörren till vindstrappan".

Innan de kilade ut i trapphuset fick de klä på sig lite kläder.
 

På väg mot vinden! Navelkatten fick följa med.

Femte lappen: "Följ snöret till din present".

Sjätte lappen: "Snart är du framme vid din present!"

Sjunde lappen: "Detta är sista lappen. Presenten finns under ett vitt lakan".

Ett vitt lakan!

Under lakanet fanns det en cykel! Åke ville så klart genast prova. Stödhjulen kom väl till pass.

Runt, runt cyklade Åke...

... fortare och fortare...

Coolt! En egen cykel med trampor!

Efter presenterna blev det födelsedagsfrukost. Åke drack varm choklad ur
den guldiga koppen och åt en dubbel tekaka.

Efter frukost var det dags för oss att gå till förskolan, skolan respektive jobbet. När vi kom till parken sa jag att jag ville ta ett porträtt av Åke. Han tog det mycket allvarligt, stannade upp och stirrade sammanbitet in i kameran.

Åke, fem år.

Efter förskolan gick vi till Dello Sport och fikade. 

Tage fick smaka på Åkes godsak.

Till sist var det dags för den sista uppvaktningen under dagen. Då kom farmor och farfar, samt Jenny och Tomas på middag. Innan middagen blev det fler presenter.

Åke öppnar presenter. Igen.

Tage är minst lika nyfiken som Åke vad det var för spel i paketet.

Många som inte kunde komma ringde till Åke för att gratulera, t.ex. mormor och morfar.

Åke hade på sin önskelista skrivit att han önskade sig teckningar på sina presenter,
och både farmor & farfar och Jenny & Tomas hade ritat teckningar.
Här ser vi farmors teckning, föreställande Pyrtet i Småland.

Här får Åke en egen verktygslåda, full med olika verktyg för att mäta:
termometer, kompass, linjaler och tumstock, vattenpass och elektrisk våg.

Hur långt räcker den här?

Åkes barnkalas

Dagen efter Tages och Fridas barnkalas höll Åke sitt barnkalas hemma i vår lägenhet. Det var ett rätt tufft schema för oss föräldrar, och vi tror att detta var första och sista gången som kalasen hamnade på samma helg.

Kl. 13.00 började det, men redan när Åke vaknade ville han veta hur länge det dröjde innan gästerna skulle komma. Hur många timmar? Hur många minuter? När han fick höra att det var 4 timmar kvar sa han "vi hinner åka till Kreta innan gästerna kommer" och när det var 45 minuter kvar sa han " vi hinner åka till Fittja innan gästerna kommer".
Av de 15 piraterna på Åkes förskola kunde 9 komma, så med Åke och Tage blev det 11 barn sammanlagt. En hel del av föräldrarna valde att stanna kvar också för att fika och umgås. Vi hade ungefär samma saker att bjuda på: bullar, kladdkakor och chokladbollar, plus kex som Åke hade valt ut.

Åke öppnar presenter omgiven av alla gäster. Det här var en skattkista, full med diamanter, rubiner och andra ädelstenar.

Mer paket öppnas...

... ännu mer paket ...

... och ännu mer!

Efter paketöppningen och lite fri lek i barnrummet så dukade vi fram fikat. Barnen fick det stora bordet, de vuxna fick hållas i soffan.

Kalas var det här!

Åke och Tage i sina rutiga kalasskjortor, samt Pelle till vänster i bild var de enda pojkarna på kalaset.

Efter fikat blev det dansstopp och disco. Vi satte på discobollen med en röd strålkastare
(och täckte för fönstret så gott vi kunde med några påslakan).
Populära låtar var "Groupie", som kom åtta i Melodifestivalen kvällen innan, och så klart vinnaren "Heroes".

Sist även på detta kalaset hade vi skattjakt, som påminde lite om den som var på Långholmen dagen innan. Den här gången höll vi oss dock i trädgården och på vinden. De delades upp i två grupper och fick leta ledtrådar och pussla ihop koden till skattkistan (kabinväskan). Den andra av de två grupperna som gjorde skattjakten bestod av lite yngre barn, och en del av de barnen tyckte det lät väldigt läskigt med att de skulle vara tysta så att de inte väckte vindstrollet. De vågade inte alls gå upp dit, det räckte inte att hålla i handen. Men trots rädslan lyckades de tillsamman lösa uppgiften och komma över skatten!