När vi stigit av bussen fick vi gå en kort bit genom ett villaområde innan vi kom till en stig som ledde in i skogen. Stigen breddade sig till en gångväg och vi kom längre och längre in i naturreservatet. Vi började genast leta efter något lämpligt ställe att äta vår medhavda matsäck på. Snart kom gångvägen ut från skogen och ner på en vacker äng med stora ekar och här hittade vi en perfekt picknickplats.
Åke tycks fått syn på fotografen.
Tage gillade ängen väldigt mycket. Han slängde sig genast ner och detaljstuderade blommor med oändligt tålamod. Vi hittade också grodor och vinbärssnäckor som han tyckte var spännande.
En blivande botaniker, månne?
Den lilla pricken till vänster i bilden är Tage.

Tage gillar att sitta på Pappans axlar,
även om han är trött.
Senare blev Tage trött och somnade i sin vagn – Åke låg och sov i sin större delen av tiden. Mamman och Pappan passade på att dricka en kopp kaffe på kaféet på Nyckelvikens herrgård. Vi var inte helt vana vid att fundera över om Tage och Åke fick för mycket sol på sig, märkte vi. Men nu är det sommar, så vi får lov att komma in i det tänket kvickt nu.

Tage gillar att sitta på Pappans axlar,
även om han är trött.
Det blev en ganska lång hemresa eftersom vi hade otur med alla bussbyten. Men om man har lång tid tills nästa buss kommer, varför inte passa på att äta mellanmål? Vid den förra busshållplatsen hann vi handla mat i lugn och ro. Till Nyckelviken kommer vi säkert att återvända, kanske för att kolla in bondgården lite närmare?











