Barnvaktshelg

Äntligen blev Tage frisk! På fredagen var han symptomfri och vår barnvaktshelg kunde trots allt genomföras som planerat. På lördag förmiddag kom farmor och farfar och hämtade Tage och hans saker.

Tage har packat sina viktigaste saker.

Pelle och jag lånade bilen och for norrut till Krusenbergs Herrgård där vi lyxade oss med god mat och härlig ledig tid. Vi paddlade kanadensare i sjön Ekoln, spelade tennis, biljard och pingis, satt i kvällssolen på bryggan och drack öl och läste, och idag lånade vi cyklar och cyklade runt i det strålande vädret bland de bedårande gamla ekhagarna som var fulla av vit- och blåsippor. På hemvägen tog vi också en tripp till Skokloster och fikade.


Samtidigt som vi njöt av vår ledighet så roade sig tre andra på annat håll. Det var första gången vi var borta så länge från Tage och det var första gången Tage sov hos farmor och farfar på Odenplan. Det verkar som att alla var mycket nöjda med helgen.

En nöjd Tage. (Foto: farfar)

Tage verkade helförtjust. Han hade inte bara haft väldigt skojigt och busat med farmor och farfar, utan också varit på Skansen och sett en rolig gris och en nyckelpiga (nyckelpigan som han såg på bussen hem från Skansen var tydligen roligast), ätit Storstrut, fått nya gympaskor och solglasögon och varit på leksaksaffär och fått välja en skojig bil som man kan åka på, dansa till, packa saker i och tanka.

Tage och farfar tittar på en gris. (Foto: farmor)

Farmor bjuder på Storstrut. (Foto: farfar)

Farmor blev den första barnvakten

I torsdags provade vi något nytt: Tage fick en barnvakt! Det var farmor som kom förbi och tog hand om Tage. Mamman och Pappan smet iväg och åt middag på tu man hand på en restaurang i närheten.

Tage underhåller sin barnvakt.

Vi hade på förhand bestämt oss för att inte sitta och prata om Tage under middagen, att inte oroa oss för hur det skulle gå. Farmor hade ett direktnummer till min mobiltelefon och vi var bara fem minuter bort ifall något skulle hända. Men inget hände, ty telefonen förblev tyst. Vi vågade oss på att beställa dessert och tog till och med en liten promenad efter maten innan vi kom hem igen. Två timmar hade vi varit borta, och enligt farmor hade han sovit större delen av tiden. Han ville helst hålla i handen, så att han kände att någon var där, men då blev han lugn. Vi tyckte det var ett smärre mirakel, och var tacksamma för att allt gick bra så att vi inte brände ut en barnvakt redan på första försöket...