Den första natten, direkt efter att Åke var född, stannade vi alla tre på BB (och Tage sov ju fortfarande hemma). Under förmiddagen hann jag umgås lite med Åke på tu man hand, men när det blev eftermiddag lämnade jag BB och for till förskolan och hämtade Tage. Vi åkte direkt tillbaka till BB så att Tage skulle få träffa sin lillebror.
Hej! Är det du som är min lillebror?
Tage var nyfiken på sin bror och ville gärna ha honom i knät. Fast bara en liten stund, sedan kände han att det kliade i benen och han var tvungen att hoppa upp igen. Vi visste inte riktigt vad vi kunde vänta oss av deras första möte, men det verkar som om Tage tog det som den naturligaste sak i världen att få en lillebror. (Han hade ju särskilt bett om en lillebror istället för en lillasyster också). Kanske satte alla barnböckerna om syskon vi läst på sistone rätt förväntningar? En lillebror är ingen man kan busa med från dag ett, i början kan han bara äta, skrika, sova och bajsa...
Tage med lillebror i ett lugnt och säkert grepp i allrummet på Södra BB.
När Tage tröttnat på att sitta still lekte han med leksakerna i allrummet och hittade också en sopkvast och sopskyffel som han städade hela korridoren med. Sedan tog Tage och Pappan farväl av Mamman och Åke och åkte hem igen. Vi ses imorgon!
