NOLL till ETT på Kulturhuset

På Kulturhuset här i Stockholm har de under några månader vikt ett rum (Galleri 3) åt små barn och deras föräldrar. Projektet kallas NOLL till ETT och presenteras så här på hemsidan:

NOLL till ETT

Det första året.

NOLL till ETT är en inbjudan till ett möte med ditt spädbarn i rymlighet, stillhet, mjukhet och musik. Rummet tar avstamp i den livslånga vänskapen och kärleken mellan det lilla barnet och den vuxna, ett rum för de nyanlända världsmedborgarna och deras anhöriga.

Den allra första tiden på klotet är avgörande för resten av våra liv. I den nära speglingen mellan barn och förälder läggs grunden för vår möjlighet att sätta oss i relation till världen och vår förmåga att utveckla både självkänsla och empati.

Hur upplever en liten bebis som just kommit ut ur en mage ett nytt rum? Var börjar jag? Var slutar du? Var slutar rummet och övergår i människa? Många av de rum vi vistas i är oerhört stimulerande, aktiverande, uppskruvade, trånga, bullriga. Här finns ett stilla rum. Vi skruvar ner.

NOLL till ETT vänder sig till spädbarn från noll till ett år och deras vuxna och är en hyllning till mötet mellan dem. Det är också en tjuvstart på 2009 års vänskapstema på Kulturhuset.

Det där var vi naturligtvis tvunga att prova på, så vi gick dit i fredags. De spelade lugn musik och bebisarna fick rumstrera omkring ganska fritt inne i lokalen. Tage gillade det och jag tyckte också det var kul – vi kommer gärna tillbaka!

Siluetten i bakgrunden är Nils med sin mamma.

Utflykt till tvillingarna i Österskär

Torsdagen bjöd på en lite längre utflykt. Vi, det vill säga Tage och Pappan, lämnade innerstaden och tog Roslagsbanan ut till Österskär norr om Vaxholm. Där hälsade vi på en föräldraledig kollega och hennes tvillingar.

Men först tåget. Tage passade smart nog på att sova ombord, men konduktören stack ändå till mig en liten gul kartongbit som jag sedan studerade. Så här såg den ut, på fram- och baksidan:



Tack! Den var jättefin! Synd att Tage sov och missade alltihop.

Istället för att berätta så mycket med ord väljer jag att visa bilder från dagen.

Eftersom tvillingarna sov när vi kom fram fick Tage lite egen tid i huset.
Där fanns många roliga leksaker!

En av favoriterna var den här "mobiltelefonen".

Till sist vaknade Leo och Victor. Deras storasyster var på förskola.

Här serveras de mat – Tage hade redan hunnit äta sin första lunch.

Efter Tage och tvillingarna var det Pappan och M:s tur att äta lunch.
Eftersom vardagsrummet förutom leksaker även innehöll
sådant som Tage enkelt kunde riva ner (krukväxter till
exempel) så valde vi att sätta upp en grind så att vi skulle få
lite lugn när vi åt. Tage såg besviken ut – gräset är alltid grönare
på andra sidan staketet.

Även köket var fullt av leksaker visade det sig.

För resten kan man ha kul utan leksaker också.

Tage är två månader äldre och kan gå, vilket gav honom ett visst övertag.

Ibland gick det vilt till...

... men det bjussades på kramar också.

Snart blev det dags för mat igen och nu var de tre som satt vid
matbordet och tävlade om uppmärksamheten. (Tips: klicka på bilden
för att se den i ett större format om ni vill kunna se vad Tage ägnar sig åt).

Alla tre blev mätta till slut.

Trebarnsmamman med en av tvillingarna i famnen,
på väg ut på promenad.

Victor och Leo klädda för en vinterpromenad i vagnen.

Tage & Malte

- Här är min kompis Malte.

Häromdagen kom Malte och hälsade på. För första gången sedan Tage och Malte föddes för 11 månader sedan, så kändes det som att de lekte på riktigt och verkligen hade utbyte av varandra.

Malte & Tage på upptäcktsfärd.

Malte är också kramig och gosig och bjussar gärna på en kram.

Igår när jag på sedvanligt vis läste igenom dödsannonserna i DN så hoppade jag till av förskräckelse när jag fick syn på Tages namnes dödsannons. Det var en 88-årig farbror som stilla hade insomnat och sörjdes av sin kära syster Inez.

Mormor besöker och tipsar om vaccination

Plötsligt på tisdagen kom mormor på besök. Hon fick se hur duktigt Tage går nu för tiden och hon hann också gå en lång promenad längs Årstaviken tillsammans med Tage, Mamman och morbror Filip.

Vila hemma på soffan efter promenaden från Liljeholmsbron
till Södra Hammarbyhamnen och skidbacken i Hammarby.

Om en månad ska vi resa till Italien och Tages mormor tyckte vi borde kolla upp om Tage behövde vaccineras mot mässling. Enligt Vårdguiden behövde han mycket riktigt en extra vaccination eftersom han är äldre än nio månader, reser utomlands och ännu ej har fått vaccin mot mässling. (Tydligen bryter det ut epidemier då och då i Tyskland, Österrike, Schweiz, Italien och Storbritannien). Så idag på morgonen ringde vi till BVC för att höra vad de sade. De berättade att vi var välkomna dit redan efter lunch om vi ville.

Efter vaccinationen ville Tage stanna kvar lite extra på BVC
och leka med deras leksaker. Till slut accepterade han att gå därifrån.

Eftersom Tage är yngre än ett år blir han tyvärr tvungen att göra om vaccinationen igen när han är 18 månader. Men det gick ju bra idag, så det ska väl gå bra nästa gång också!

Titta! Där stack sköterskan mig!

Tage går på café

Tage är en van cafébesökare. Och precis som sin pappa så tycker han att det är gott med enkel espresso. Idag var det ovanligt grått och dimmigt i stan så vi skippade långpromenaden och hängde på färgglada Copacabana istället. Det tyckte Tage var kul.

Igår jobbade jag min sista dag på AT.
Nu ska jag vara ledig en månad och mysa en hel del med lill-gos.

-Titta vad fin jag blev i pappas keps. En sån vill jag också ha!

Grannpojken Simon på besök

Vi fick besök idag, Tage och jag. Det var grannarna som tittade in, Simon och hans pappa. Simon är nästan precis lika gammal som Tage. Först var Tage reserverad: han stod i hallen och klamrade sig fast i mina ben och tittade på besökarna. Senare blev han modigare, fast jag tyckte aldrig det lossnade helt, han var lite försiktigare än vanligt.

Simon och Tage är fortfarande för unga för att riktigt leka tillsammans, men de satt iallafall på golvet och studerade varandra och konkurrerade om någon leksak ibland.

Tage (till höger) visar Simon hur man stoppar in leksaker i tvättmaskinen.

Tage ser på Tage

Sedan i fredags har Tage insett att det finns klara fördelar med att gå: man kommer snabbare fram och behöver inte hålla sig längs väggar och möbler. Han går nu hellre än kryper.

Igår gick Tage och jag på konstutställning. Vi tog bussen till Thielska galleriet på Djurgården, men eftersom vädret var så fint så tog vi en promenad innan vi gick in. Tage har ganska stort tålamod med att bli omkringburen och titta på konst har det visat sig. I detta fallet var det främst målningar av Edvard Munch, Carl Larsson, Bruno Liljefors, Anders Zorn och andra från samma tid. En målning av Carl Larsson vi såg var ett porträtt av en liten pojke som hette Tage Thiel, alltså Ernst Thiels son.

Inte vår Tage.

Allra bäst gillade (vår) Tage de rörliga mobilerna av P O Ultvedt i den temporära utställningen: stolar och bord som åkte fram och tillbaka, träskor som bankade i borden och så vidare. Spännande!