Nya rum och Åkes språklåda växer

Vi har bytt rum! Barnen hade tidigare det mindre sovrummet och Mamman och Pappan det större. Men varför det? Nu har vi bytt rum och det blev mycket bättre! Det finns mer plats att leka på i det nya rummet och vi behöver inte plocka undan lika mycket längre. Alla är nöjda! Dessutom finns det nu ett nytt spännande hoppställe i Mammans och Pappans sovrum...

Åke kravlar sig upp i fönstret...

... båda är redo för nästa steg...

... och Tage kastar sig ut!

Åke kom snabbt med ett konstaterande efter att vi genomfört ommöbleringen. Han gick fram till sin spjälsäng i det nya större rummet, pekade på sängen och sa: "Där sover Åke"! Det var den första gången vi hörde honom säga en mening med tre ord. Språkligt går det väldigt fort med Åke just nu. Istället för att fråga honom "Var är moroten"? när vi läser pekböcker, frågar vi nu "Vad är det?", och han svarar. Frågar vi honom vad hans kompisar heter svarar han "Majki, Esla, Judi" vilket förstås betyder "Majken, Elsa och Judit" – hans tre jämnåriga kamrater på förskolan.

Åke är förtjust i sin napp, men lämnar ofta ifrån sig den om man ber om den. Han blir lättare och lättare att kommunicera med. När vi ska gå ut säger han gärna "nunnelbana", vilket betyder att han vill åka tunnelbana. Ofta när han sitter i vagnen säger han "Gå! Åke gå!", vilket förstås betyder att vill komma upp och gå själv. Ringer telefonen undrar han "farfar", är det farfar som ringer? Inte sällan går Åke själv till telefonen, lyfter den och trycker på siffrorna för att ringa till farfar.  I förra veckan lekte han med min iPhone, med resultat att han lyckades ringa upp farfar alldeles på egen hand! Farfar förstod dock inte riktigt vad han ville, och hörde nog mest blippandet från Tage som satt bredvid Åke och lekte med min iPad...

Åke på BVC

Åke har fyllt 18 månader och då kallas man till BVC. Där gör de vissa kontroller, såsom att se om han kan rita med en krita, om han förstår vart kritan tar vägen när sköterskan gömmer den under pappret, om han har någon kroppsuppfattning ("Var är Åkes mage?"), om han förstår uppmaningar och om han pratar osv. Sedan tar man de vanliga måtten också och ritar in dem på kurvan så att man kan se om han utvecklas normalt. Till sist fick han också en vaccination: han blev arg och blängde på sköterskan, men jag hann inte få fram nappen innan det hade gått över och han var glad igen.

Fira farfars födelsedag på Gröna Lund

Farfar fyllde år nyss och ville att vi skulle fira hans födelsedag genom att gå på Gröna Lund. Det hade vi absolut inget emot, vi ville gärna till Grönan igen. Vi åkte till Slussen med tunnelbanan och bytte sedan till Djurgårdsfärjan: så mycket roligare än buss/spårvagn! Utanför Liljevalchs träffade vi farmor, farfar och faster Jenny som också var i stan. Precis som förra året valde vi att äta på Blå Porten innan Grönan.

Åke har kul i farfars knä på Blå Porten.

Lagom tills Gröna Lund öppnade för dagen var vi färdiga med vår lunch. Vi började med den attraktion som Tage tyckte var roligast förra året, nämligen Tuff-Tuff Tåget. Den var rätt OK även i år, men Tage hade redan siktat in sig på Nyckelpigan och lämnade snabbt Tuff-Tuff Tåget bakom sig. Åke åkte tåg han också, och hade väldigt kul i svängarna.

Åke ser sammanbiten ut innan avfärd i Tuff-Tuff Tåget.

Pappan och Tage åker Nyckelpigan. Tage ser kanske inte ut att ha så kul på just den här bilden,
men han tycktes aldrig vilja sluta åka Nyckelpigan. Vi köade säkert 5-6 gånger för att åka hans nya favorit.

Samtidigt som Tage åkte Nyckelpigan roade sig Åke med att åka karusell. Fast han var inte imponerad alls – vilket kan bero på att han brukar sova efter lunchen. Snart gav vi upp och promenerade honom i vagnen tills han somnade. Vi behövde inte gå långt.

Åke tyckte inte det var något märkvärdigt alls att åka karusell. Roligast hade kanske faster Jenny.

Tage, farmor och en flygande elefant.

Mamman duckar för anfallande heliumballonger.  (Eller är det ha-hoer?)

Tages ballong ville inte lämna Gröna Lund...

... men Tage lyckades tämja den och få med den ombord på spårvagnen.

Efter Gröna Lund åkte vi hem till farmor och farfar och fikade samt fortsatte firandet av farfar. Grattis, och tack för en härlig dag på Gröna Lund!

Nej tupp!

Adressen till vårt familjealbum på nätet har bytt namn. Vi var tvungna att komma på ett nytt namn och vi försökte med alla möjliga tänkbara namn, men alla var redan upptagna på blogspot. Till slut testade vi med det udda namnet nejtupp, och se det var ledigt.

Nej tupp eller rättare sagt "näe tupp" var ett av Åkes vanligaste uttryck i somras. Vi tror att det kommer sig av att Pelle och Åke i våras brukade gå förbi tupparna och hönorna som går fria vid Kristinehovs malmgård här i Hornstull. Ibland sprang de in och gömde sig i buskarna och då brukade Pelle peka och säga: där är tuppen! När då tuppen sprang ännu mer iväg brukade Åke säga "näe tupp" på samma sätt som han negerar de flesta saker: näe bada = jag vill inte bada, näe napp = jag vill inte ha napp, näe bil = det kommer inga bilar på gatan. Väldigt ofta under sommaren sen när vi passerade buskar så sa Åke "näe tupp", för det finns ju sällan några tuppar i buskarna. Och därav detta nya bloggnamnsvalet.

- Dä tupp!

Åkes inskolning: femte dagen

Den här femte dagen på Åkes inskolning var det lämning i parken. Så stod det inte i den ursprungliga planen, utan det var något de ändrat eftersom inskolningen gått så smidigt än så länge. Jag lämnade alltså både Tage och Åke på samma ställe. Först tog jag av Tage hjälmen (han hade cyklat till parken) och satte på honom förskolans väst och keps. Sedan sprang han iväg och lekte med sina kompisar. Då plockade jag upp Åke ur vagnen och gav honom en likadan väst och keps. Det gillade han inte, kepsen tog han av sig och slängde i backen säkert fem sex gånger innan jag lät det vara. Han vänjer sig nog vid kepsen tids nog, han har ju keps till vardags så så konstigt kan det ju inte vara.

När jag tagit farväl av Åke (och Tage) gick jag till förskolan och lämnade Åkes nya fårfäll där. Den skulle han ha senare på dagen, under vilan. Sedan gick jag hem och skulle inte komma tillbaka till förskolan förrän klockan 13. Jag kunde inte låta bli att kika mot parken när jag passerade, men jag ville inte komma för nära och störa, så jag såg inte särskilt tydligt vad som hände. Men jag hörde inte Åke och tog det som ett gott tecken.

Strax innan klockan 13 var jag tillbaka på förskolan. Enligt planen skulle Åke då ha ätit med de andra barnen och sedan sovit på sin fäll. Tydligen sov han djupt när jag kom, så jag fick slå mig ner och vänta. De andra två barnen som skolades in vaknade och fick komma hem med sina pappor, men Åke fortsatte sova. Klockan 14 behagade Åke vakna! Allt hade gått bra. Han var blöt av svett efter vilan och luktade fårfäll i håret. Den femte inskolningsdagen var till ända, och allt har gått bra!

Åkes inskolning: fjärde dagen

Nu visste nog Åke vad som väntade när vi gick ivåg i morse. Först lämnade jag Tage i parken och sedan fortsatte jag och Åke till förskolan. Jag lämnade honom direkt i kapprummet, sade adjö och gick sen hem. Nu fick jag vänta två och en halv timme innan jag kom tillbaka igen. Under tiden hade alla barnen i småbarnsgruppen lekt inomhus och sedan också ätit. Tanken var att de skulle äta kl. 11.15, men maten kom visst lite sent så när jag kom kl. 11.30 hade de just börjat. Åke kom ut först av alla barn till kapprummet där vi föräldrar fick vänta. Han hade inte varit ledsen alls, utan lekt med de andra och framförallt med bilarna. Däremot hade han inte ätit så mycket, han var för trött för det. Jag märkte att han var ordentligt trött när jag tog emot honom, men det var precis som väntat. Den senaste tiden har jag försökt äta lunch med honom vid 10.30 eller 10.45, så att han ska hinna äta innan han blir för trött. Tydligen är det vanligt att det är så för de små barnen som skolas in, det kommer att gå över.

Jag lade Åke i vagnen och han somnade innan jag hann hem. Nästan två timmar senare väckte jag honom, för jag ville hinna ge honom något att äta innan det blivit dags att hämta Tage. Nu åt han rödbetsrisotto med god aptit!

Åke gillar rödbetsrisotto.

Imorgon ska han för första gången sova på förskolan också.

Åkes inskolning: tredje dagen

Den tredje dagen på inskolningen var ungefär som andra dagen, med den skillnaden att jag istället för att gömma mig i ett annat rum på förskolan fick lämna förskolan helt och hållet. Åke var inte ledsen när jag gick och hade tydligen inte saknat mig under tiden jag var iväg. Det var iallafall vad personalen sa när jag kom tillbaka efter en och en halv timme.