Sova, jag? Nä, då är det roligare att stå upp!När jag berättat för någon att jag är småbarnsförälder brukar jag få frågan: Får du sova något då? Då har jag fnyst och svarat att det får jag visst det, inga problem!
Men de senaste veckorna har det varit lite si och så med sömnen. Tage har vaknat många gånger under kvällen och natten och inte kunnat somna om. Han har ibland blivit ledsen, ibland bara legat och knorrat ljudligt. Detta har pågått i upp till två-tre timmar i sträck ibland, och om det är två sådana pass på en natt förstår alla att man blir trött dagen efter. Någon gång har jag tvingats lägga mig i soffan för att få några timmars sömn alls innan jag ska upp och jobba.
Nu har det blivit bättre igen. Det går fortare att natta honom och han somnar om mycket snabbare när han väl vaknar. Förr ställde han sig upp i sängen på nolltid, nästan innan han själv vaknat helt och fullt, nu hinner vi fram till honom när han fortfarande bara sitter upp, och kan hjälpa honom att lägga sig ned igen och få napp och snuttefilt. Då tycks det gå bättre att somna om.
Varför det blivit bättre vet vi inte, men kanske har han lagt en intensiv utvecklingsperiod bakom sig, då han grubblat mycket och velat träna på att stå.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar