Tage är mammas pojke

Tage har börjat äta!
Vi har tragglat med smakportioner några veckor nu utan nämnvärd success. Enligt rekommendation från BVC har vi erbjudit potatis, palsternacka, morot och sötpotatis men Tage har inte visat något vidare intresse för dessa nysmakande röror med otrevlig konsistens. För att få honom att öppna munnen var vi tvungna att vifta med nåt spännande objekt i luften så att han lurades att titta upp och tappa hakan av förvåning, och när vi då lassade in lite av ovannämnda rätter förvrängdes ansiktet till en äcklad min och vid försök till sväljning fick han kväljningar av obehag.

Här i Halmstad, där Tage och jag är nu, hittade vi en hel hylla med mangopuréburkar i skafferiet. Tages mormor påstår att hon köpt dem till Tage men jag undrar om hon inte, som Tages mamma själv, äter dem i smyg. BVC avråder från att börja med fruktpuréer för att det är "för gott" och därför dumt att vänja sig vid. När vi växte upp på 70-talet var dock rådet det motsatta: börja med fruktpuréer så att bebisarna lär sig att det är gott att äta. Så jag tänkte att nu när huset är fullt av mangopuré - klart att Tage ska få smaka lite. Och som väntat - succén infann sig! I dagarna tre har nu Tage glatt och intensivt smaskat i sig mangopuré. Han smackar belåtet, öppnar munnen och till och med slickar sig om munnen. Grabben har smak minsann. Tycker precis som jag att mango och mjölk är det bästa som finns i världen. Själv föredrar jag dock mixen av de båda i den omåttligt goda fruktmjölkdrinken Latella som finns i Österrike.

Idag kom mormor hem från affären med kravmärkt ris-banan-persikogröt till Tage, och se även det gick ner med belåtenhet. Så även små små minibitar av frallor som mormor försedde Tage med vid frukosten. Det var mycket smaskigt.

Tyvärr blir det inga foton från Halmstadvistelsen. För att klara av tågbytena på egen hand med bebis minimerade jag packningen så kameran fick lämnas hemma.