Skärgårdssemester på Sjövik

Vi är lyckligt lottade som har goda vänner med ett fint lantställe i Skärgården! Redan första veckan på vår semester valde vi att resa dit och hälsa på Nils och hans föräldrar. Båten gick vid halv nio, så det blev till att stiga upp tidigt för att vara på plats på kajen i god tid i förväg. Resan ut tog fem timmar, att jämföra med två timmar med bil eller buss. Men vilka härliga timmar! Eftersom detta ligger långt, långt norrut i Stockholms skärgård så fick vi se många kobbar och spännande hus och båtar innan vi var framme.

Underbara Sjövik! Vilket läge precis vid vattnet,
med både sandstrand och brygga.



Sandstranden är som en gigantisk sandlåda.
Vattnet brydde sig Tage inte så värst mycket om.

Men för all del, att doppa fötterna i vattnet var kul.

Ett spännande utflyktsmål lockade Nils med redan på andra dagen, och vi började traska. Tage ville gå större delen av vägen på egen hand och han var rätt målmedveten och pekade ut vart vi skulle gå. Skogen blev en djungel, men det fanns smultron längs vägkanten, precis som på en vanlig skärgårdsö. Slutligen kom vi fram till målet för vår utflykt: en hage med kor! Det blev ytterligare en utflykt till kossorna någon dag senare.

– Där är djungeln, mamma!

Där är alltså korna äntligen...

Det här var egentligen första gången som Nils och Tage fick tid att leka lite längre stunder tillsammans. Det gick riktigt bra, även om det hände att de råkade i luven på varandra om någon leksak ibland. Men pianot var stort nog att dela på.

Två musikintresserade unga herrar.

En lekplats som Tage gjorde till sin alldeles egna var bastun nere på bryggan. "Litet hus" kallade han den och ville hela tiden ta med oss ner dit. Där skulle vi sitta på bänkarna och spela saxofon och klarinett med de stora träslevarna som fanns där. Att klättra omkring på bänkarna och titta ut genom fönstret var också kul. Även Mamman och Pappan uppskattade att vara i det lilla huset eftersom det var riktigt svalt där. Fönsterna var borttagna så det fläktade skönt och det var en skön skugga där inne.

Tittut!

Mammans tur att spela saxofon en stund.

Åke är så liten att han får hålla sig i skuggan. Han fick också prova en ny smak, hans andra efter blåbärssmoothien. Den här gången var det jordgubbar, och även det föll honom på läppen även om smoothie nog var snäppet godare.

Jordgubbar kommer som god två på Åkes lista över god mat.

På kvällarna ville gärna Nils rymma, och Tage var inte sen att hänga på. Iklädd endast blöjor satte Nils av längs den lilla vägen och efter honom kom Tage, med Elefanten i ett stadigt grepp i handen. Sist kom Nils pappa, som sällan lyckades locka hem Nils utan blev tvungen att lyfta hem honom.

Nils snart återbördad till hemmet igen.

Tage i egna tankar.

Något som Nils också gillade var att köra barnvagn. Han kunde när som helst hugga tag i barnvagnen och föra den framåt. Styrningen var det sämre ställt med, så han kunde hamna bland tallarna i en uppförsbacke eller nerför trappan från verandan. Det var nära ögat några gånger, men det slutade alltid lyckligt. Tage tittade mest förundrat på.

Vi tar en liten sväng med vagnen, bara. Du kan väl gå och
lägga dig Pappa, om du nu tjatar så mycket om det?

På kvällen var det skönt med ett dopp, tyckte Nils.

Tage var fascinerad av skummet på fingrarna.

Nattningen närmar sig, och här får Nils en godnattkram av Tage.

Dessa dagar hade Tage väldigt svårt att somna på kvällarna. Han ville liksom aldrig sluta leka med rullgardinen, hoppa i sängen eller läsa böcker. I de flesta fall tröttnade Mamman och Pappan fortare än han och blev riktigt sömniga, men Tage höll igång ett tag till. Den som inte lade Tage fick försöka hjälpa Åke till sömns, vilket innebar att gå i cirklar kring huset med Åke i vagnen. Den sista kvällen hade vi till slut lyckats få både Tage och Åke till ro och kunde sätta oss allihopa på trappan ner till bryggan. Nu kunde vi koppla av!

Läggningen avklarad! Vi kopplar av på trappan.

Trodde vi ja. Efter omkring tio minuter tyckte jag mig se något i ögonvrån, och mycket riktigt: det var Tage som kommit upp ur sängen och gått ur huset och nu var på väg ner till sandstranden. Vi fick hämta honom och så fick han sitta hos oss en stund till, insvept i en filt.

Nähe, inte riktigt avklarad trots allt...

Tage är mammas pojke

Tage har börjat äta!
Vi har tragglat med smakportioner några veckor nu utan nämnvärd success. Enligt rekommendation från BVC har vi erbjudit potatis, palsternacka, morot och sötpotatis men Tage har inte visat något vidare intresse för dessa nysmakande röror med otrevlig konsistens. För att få honom att öppna munnen var vi tvungna att vifta med nåt spännande objekt i luften så att han lurades att titta upp och tappa hakan av förvåning, och när vi då lassade in lite av ovannämnda rätter förvrängdes ansiktet till en äcklad min och vid försök till sväljning fick han kväljningar av obehag.

Här i Halmstad, där Tage och jag är nu, hittade vi en hel hylla med mangopuréburkar i skafferiet. Tages mormor påstår att hon köpt dem till Tage men jag undrar om hon inte, som Tages mamma själv, äter dem i smyg. BVC avråder från att börja med fruktpuréer för att det är "för gott" och därför dumt att vänja sig vid. När vi växte upp på 70-talet var dock rådet det motsatta: börja med fruktpuréer så att bebisarna lär sig att det är gott att äta. Så jag tänkte att nu när huset är fullt av mangopuré - klart att Tage ska få smaka lite. Och som väntat - succén infann sig! I dagarna tre har nu Tage glatt och intensivt smaskat i sig mangopuré. Han smackar belåtet, öppnar munnen och till och med slickar sig om munnen. Grabben har smak minsann. Tycker precis som jag att mango och mjölk är det bästa som finns i världen. Själv föredrar jag dock mixen av de båda i den omåttligt goda fruktmjölkdrinken Latella som finns i Österrike.

Idag kom mormor hem från affären med kravmärkt ris-banan-persikogröt till Tage, och se även det gick ner med belåtenhet. Så även små små minibitar av frallor som mormor försedde Tage med vid frukosten. Det var mycket smaskigt.

Tyvärr blir det inga foton från Halmstadvistelsen. För att klara av tågbytena på egen hand med bebis minimerade jag packningen så kameran fick lämnas hemma.