När Tage föll från sängen

Det var igår kväll som Tage föll från sängen med huvudet före rakt ner på golvet... Jag hade lagt honom på sängen en stund för att byta om till en annan tröja – trots att jag borde förstå att sängen inte var någon säker plats längre. På sängen låg det några täcken och kuddar mellan Tage och kanten – men jag borde vetat bättre och förstått att det inte skulle stoppa Tage. Jag tappade sikten på honom när jag drog tröjan över huvudet och när jag stod där med ryggen mot honom hade det plötsligt hänt! Han hade fallit rakt ner och slagit pannan i parketten och jag fick upp honom i famnen på cirka noll sekunder men han hade redan börjat gallskrika. Han skrek och han skrek och var i det närmaste otröstlig.

Mamman och Pappan var väldigt oroliga för att det gått illa, men det tycks som om vi haft tur och han klarat sig ganska bra från olyckan, tack och lov! I dag kan vi inte se någon bula på hans panna, men kanske beror det på att bulan är stor och jämnt spridd över hela pannan? Han verkar inte ha ont heller.

Vi har en tid pratat om att ta bort benen på sängen så att fallhöjden skulle minska ifall oturen var framme och i helgen var det tänkt att ske. Men nu hann Tage alltså trilla innan vi hade sänkt sängen, från 70 centimeters höjd. Nu är benen bortplockade och sängen känns lite mindre farlig: 20 centimeter kan göra ganska mycket när man är liten. Vårt nästa mål blir att lära Tage hur han själv kan ta sig ner från sängen på ett säkert sätt, med benen först. Med den förra höjden på sängen var det omöjligt.