Snart blir det åka av

Vid ett barndop idag fick vi stifta bekantskap med lilla Julia. Det var Olivia som döptes och stod i centrum, men Julia satt (eller snarare låg) vid vårt bord när vi åt smörgåstårta och drack cider i församlingshemmet efter ceremonin i kyrkan. Lustigt nog var Julia beräknad att komma till världen den 28 februari 2008 — alltså precis en dag innan Pyret är beräknad! Men Julia ville tydligen inte vänta så länge, så hon föddes istället den 25 januari, en månad för tidigt. Då vägde hon 2,5 kg, nu hade hon hunnit gå upp till 3,5 kg och hon hade växt till 52 centimeter. För oss var det lite fascinerande att se en bebis som var precis så stor som Pyret kan väntas vara.

En timme senare var vi på förlossningsavdelningen på Danderyds sjukhus. Moster Josefine, som jobbar där, visade oss in i ett förlossningsrum och plötsligt blev både jag och Lovisa lite knäsvaga. Tänk, om bara några dagar är vi nog i ett sådant här rum, fast då är det på riktigt! För första gången kändes det lite som om det var på allvar. Efteråt liknade vi det vid den känsla man kan ha på Liseberg, när man sitter i Loopen, på väg upp för den stora, branta backen i början av banan. Nu är det för sent, nu kan man inte kliva av, och snart når vi krönet och det blir åka av...

Lite Liseberg var det också att få prova lustgasen. Lovisa sög i sig rejält med lustgas och fick en ordentlig effekt och uppmuntrade mig att göra detsamma. Jag var lite fegare och ville ha en kontrollerad dos, kanske eftersom dopbarnets far nyss hade berättat hur det svartnade för hans ögon när han testade lustgasen. Men jag fick en ganska lagom dos och tyckte effekten var skoj. För övrigt minns jag hur en kompis till mig en gång i en Mina vänner-bok fyllde i svaret "Lustgas" på frågan "Roligaste ämnet?". Jag kan bara nicka instämmande.