Det har blivit lite svårare att lägga Tage på kvällen. Han har inte velat lägga sig och när vi väl fått honom i sängen har han klättrat över spjälorna, vilket kan vara en ganska riskfylld manöver. Vår lösning på problemet blev att ta bort spjälorna helt på ena långsidan. Det underlättade också för Mamman när hon var gravid och hade svårt att lyfta Tage i och ur sängen.
På det stora hela har det fungerat bra. Tage är lite lättare att lägga igen på kvällen och på morgonen kan han komma över till vår säng direkt när han vaknat, istället för att ligga kvar och högljutt ropa "Färdig!" tills vi kommer och plockar upp honom.
Men det finns ett litet problem: han trillar lätt ur sängen. I början hände det flera gånger per kväll/natt och vi fick komma in och lyfta upp honom igen. När han föll rakt ner på golvet kunde det så klart göra lite ont också, så vi lade en stor kudde nedanför sängen som han kunde falla på.
Spjälsängen med kudde
En kväll hörde vi en duns från hans rum och Mamman gick in för att titta efter. Tage var borta! Han syntes ingenstans och Mamman hann få lite lätt panik. Var han kidnappad? Nå, det fanns en enklare förklaring. Han hade fallit från sängen till kudden, och sedan rullat av kudden in under det lilla trånga utrymmet under sängen. Där låg han nu och sov!
Sedan dess har vi slutat ha kudden nedanför sängen och nöjer oss med den mjuka mattan. Dessutom tycks han ha slutat trilla ur sängen nu.

