Tage synar farmor, eller om det är tvärtom.Inför resan hade vi varnat farmor och farfar för att Tage varit lite oberäknelig på sistone. Han skriker mer och vad värre är: inget av våra vanliga knep för att få honom glad igen fungerar. Hur skulle det gå att resa bil i två och en halv timme? Bo på hotell? Restaurangbesök? Vi var lite nervösa när vi gav oss av.
Tage fick ligga på farmors gotländska lammskinn. Skönt!Vi hann knappt över Liljeholmsbron innan Tage somnade. Han sov som en stock hela vägen fram till Vadstena -- med undantag för ett kort ögonblick då vi stannade vid en bensinmack för att proviantera lite. Men så fort vi åkte igen så somnade han om.
På fredagkvällen blev det så dags för Tages allra första restaurangbesök. Jo, vi har varit på kafé med Tage och han har varit med på en disputationsmiddag i Uppsala, men någon restaurang har vi inte tidigare vågat oss på. Nu blev det Rådhuskällaren i Vadstena. Till att börja med sov han gott i sin vagn, men senare vaknade han upp och krävde lite uppmärksamhet. Men på det hela taget gick väldigt smidigt och det var något vi kommer att våga oss på igen. Nu var vi sju personer totalt, och vi inser att det är ett litet plus om man är fler: när Tage blir lite för ljudlig och en av oss går ut med honom så kan den andre stanna kvar och har fortfarande sällskap.
Tage håller låda på hotellrummet med mamma och farfar.Under större delen av helgen var Tage väldigt snäll och farmor och farfar undrade varför vi hade varnat dem i förväg. Men vid ett tillfälle hade farfar lite otur. Vi satt på ett hotellrum och alla ville ha snälla och glada Tage i knät, så han fick vandra runt bland oss. När han kom till farfar studerade han först farfars ansikte noga i 5 sekunder -- och började sedan stortjuta! Detta retades farfar för under resten av helgen, stackarn.
Farbror Kaj låter Tage flyga helikopter. Tage tycktes tyst och koncentrerad.
