Romasupportrar i soffan

För en och en halv vecka sedan bänkade jag mig i soffan för att se den viktiga fotbollsmatchen (jo, fotbollsmatcher kan vara viktiga!) mellan Lazio och Roma. Mamman är ju mindre intresserad av fotboll, så därför tog jag på mig hörlurar för att kunna lyssna utan att störa. I soffan fick jag sällskap av två andra Romasupportrar: Tage och Åke. Tage börjar hänga med lite nu och frågade om någon gjorde mål. Javisst, kunde jag svara, Roma gör mål!

Tage ville gärna ha med bollen, Åke vilade ögonen lite.

Roma ledde den italienska ligan efter derbyvinsten,
men nu ser det ut som om Inter kommer att vinna till slut.
Men än finns det hopp: vi romanisti får heja på Lazio i helgen
då de möter Inter.

Tvåbarnsfamiljen på begravningar och påskfestligheter

Jag och Åke i Halmstads påsksol.

Flera veckor har passerat sedan senaste inlägget. Vi vänjer oss alltmer för varje dag att vara tvåbarnsfamilj och det går förvånansvärt bra. Dock har vi märkt att det definitivt blivit mindre tid över till sådana saker som att blogga, städa och fixa i lägenheten. Åke är nu 6 veckor gammal. De första två veckorna när vi var lediga tillsammans var ju som sagt underbara. De följande två veckorna var lite kaosartade vid de tillfällena då jag ensam skulle ta hand om både Tage och Åke, framför allt då jag skulle lämna och hämta Tage på förskolan med allt vad det innebär med tvåårstrots och övertalning om att ta på sig alla vinterplaggen, lämna leksakerna, tränga sig in i hissen och komma iväg, under tidspress och till ljudet av hjärtskärande spädbarnsskrik. Och ibland med en trasig hiss. Det gav helt klart ett ökat stresspåslag och jag funderade lite på hur sliten och slutkörd jag skulle bli om det alltid skulle vara så där. De senaste två veckorna har det dock gått riktigt bra och det handlar nog om att både jag och Tage har vant oss vid situationen. Framför allt har jag lärt mig hur Åke fungerar och insett att han faktiskt är hur lätt som helst, bara han är mätt och inte för varm. Så länge han förnöjsamt bara hänger med, medan Tage och jag sakta men säkert blir klara med vårt, så går det hela utan några problem alls. Det är skönt.

Tage har hittat roliga saker i trädgården hos mormor och morfar.

Dagen före skärtorsdagen, när Åke var precis 3 veckor gammal, tog vi tåget ned till Halmstad för att vara med på min mormors begravning. Vi hade då inte riktigt insett att allting nu tar lite längre tid när vi har en ny familjemedlem, mer packning och ytterligare en vagn. Vi trodde att vi hade god tid på oss när vi åkte hemifrån 40 minuter innan tåget skulle gå från centralen. Det var främst alla hissarna på vägen (hemma och i tunnelbanan) som drog ut på tiden eftersom vi var tvungna att åka i omgångar. Det blev riktigt stressigt på slutet och vid tiden för tågets avgång hoppade jag ensam och tårfylld på tåget med Åke i vagnen medan Pelle och Tage och resten av packningen befann sig i en oerhört långsam hiss på väg upp till perrongen. Det var en otrolig tur att de inte låste tågdörrarna och körde iväg så som de brukar. Det visade sig till vår stora glädje att tågets avgång var försenad. Precis när vi sen hade lyckats få på allt vårt bagage, fällt ihop vagnarna, klätt av oss, satt oss ned och pustat ut så ropade de ut att tåget var trasigt och att vi skulle hoppa av igen och kliva på ett nytt tåg. Det var ju förstås ingen drömsituation men vi var fortfarande bara så glada att vi kom med allihopa så det gjorde ingenting.


Mormors begravning var mycket fin och personlig. Åke sov hela tiden och Tage lyssnade stilla på de första två sångerna innan han somnade skönt i Pelles knä. Efteråt var det trevlig middag på Svarta Örnshuset.

Påskafton i Ebbehill

På påskafton hade påskharen som vanligt varit ute och gömt alla påskäggen som vi sedan fick gå och leta upp. Tage hittade förtjust sitt i gräset under en trädgårdsstol. Mitt låg under gödselpåsen i jorden ovanpå två daggmaskar. Tage är ju fortfarande lyckligt ovetande om vad godis är så i hans påskägg fanns det torkade aprikoser och bokstavskex. Det var väldigt uppskattat, särskilt kexen eftersom Tage tycker att det är så roligt med bokstäver.

-Titta mormor, ett K!

Det är roligt att vara hemma hos mormor och morfar.

Tage gillade innehållet i sitt påskägg.

Under Halmstadvistelsen blev det ytterligare en begravning -
för den lilla talgoxen som flugit in i fönstret. Den begravningen var också fin
och här sjunger vi "Härlig är jorden" och tar farväl.

Åke fick till slut även träffa sin farmor och farfar som hade varit på långresa i Nya Zeeland och Australien när han föddes. Samma dag som vi tog tåget till Halmstad så landade de på Landvetter efter en lång lång hemresa. Det visade sig att vi skulle precis missa dem när vi bytte tåg i Göteborg mot Halmstad och de skulle ta tåget hem till Stockholm. Trots att de varit på hemväg under ofantligt många timmar så bokade de då om sina tågbiljetter så att de skulle hinna träffa oss i Göteborg. Tyvärr så blev ju vårt tåg dock 1,5 h försenat så vi hann bara träffa dem i 3 minuter innan vi var tvungna att springa vidare till nästa tåg vilket kändes lite snöpligt. Men nu har Åke och Tage under lugna förhållanden fått träffa dem igen i Stockholm.

Glad Påsk!

Glad Påsk önskar Åke, Tage, Mamman och Pappan!

Morfar och mormor på besök

Så fort morfar hade kommit hem från alperna förra veckan tog han bilen upp till Stockholm för att hälsa på sitt sjunde barnbarn Åke. Mormor var tvungen att jobba några dagar men mot slutet av veckan så kom även hon. Äntligen fick Åke säga hej till dem. Det var roligt.

Hej mormor!

I lördags morse gick Pelle och Tage upp först medan jag och Åke låg och sov lite till. Pelle hoppade in i duschen och Tage lekte för sig själv en stund. Tage tycker att det är väldigt intressant att leka med mitt läppglans, han sätter på det på sina läppar och helst på mina och Pelles också. Pelle brukar inte vilja ha. Den här morgonen bad han Pelle att han skulle få läppglanset ur mitt skåp. Tyvärr hade Pelle inte riktig koll på vad som var vad i min sminklåda så han råkade ge Tage min svarta mascara istället för det färglösa läppglanset. Tage tog glatt emot det och gick iväg en stund. När han kom tillbaka till Pelle i duschen såg han ut som på bilden ovan. Det visade sig att han hade gått in till mig och Åke för att han skulle hjälpa mig att sminka mig. Jag kan inte förstå att jag inte vaknade för jag såg ut ungefär som Tage på ena ögonbrynet och på sängen och lampan bredvid mig såg det ut som på bilderna nedan. Som tur var slapp Åke bli sminkad. Tage vet nog att bebisar inte brukar sminka sig.

Ser lite skyldig ut..

Två himmelska veckor går mot sitt slut

Vi har haft två fantastiskt härliga veckor när både jag och Pelle har varit lediga tillsammans. Tage har varit på förskolan och lille Åke har oftast sett ut som på bilden ovan så vi har haft det mycket lugnt, läst massa tidningar, gått promenader, fixat i lägenheten och varit noga med att fika ordentligt både till elva- och trekaffet hemma. Och massor av tid har vi haft att gosa med lille Åke och leka med Tage. Jag önskar att den här tiden aldrig tog slut men imorgon börjar en ny vardag då Pelle börjar jobba igen. Det känns nästan lite sorgligt.

Tage kalasfin

Förra veckan kom Tage hem med sitt första inbjudningskort. Han var bjuden till födelsedagskalas hemma hos en av tjejerna från den äldre förskolegruppen, Bonnie, som fyllde 5 år. Det är en otroligt gullig tjej som verkar tycka mycket om Tage för hon kommer alltid fram och kramar och pussar honom när vi hämtar och lämnar på förskolan. Tage har också fått en jättefin teckning av henne som han har på väggen i sitt rum. Både jag och Tage hade väldigt kul på kalaset. Det var tårta, bullar, lek och dans och så vin och goda ostar för de vuxna. Jag funderade lite på hur det skulle gå med godispåsen från fiskdammen. Tage har ju ännu inte smakat på godis och det vore ju skönt om det kunde gå ännu lite tid innan godiset gör entré i hans liv. Det gick hur bra som helst. Tage tittade på påsen och plockade upp den roliga guldkronehatten och en tuta och sen ställde han ifrån sig påsen, helt ointresserad av alla godisbitar som låg där i.

Tage och Åke bekantar sig med varandra

I fredags var jag på förskolans utvecklingssamtal för Tage. I höstas var Pelle på det första utvecklingssamtalet så den här gången var det min tur att gå. De gick igenom motorisk, språklig och social utveckling samt lite allmänt om hur det går med maten och sömnen. Bland annat så sa de att Tage är en väldigt bra kompis på förskolan. Det var roligt att höra. Han är som sagt också fantastiskt gullig mot sin lillebror.

Släpp fångarna loss det är vår!

Spjälsängen utan långsida

Det har blivit lite svårare att lägga Tage på kvällen. Han har inte velat lägga sig och när vi väl fått honom i sängen har han klättrat över spjälorna, vilket kan vara en ganska riskfylld manöver. Vår lösning på problemet blev att ta bort spjälorna helt på ena långsidan. Det underlättade också för Mamman när hon var gravid och hade svårt att lyfta Tage i och ur sängen.

På det stora hela har det fungerat bra. Tage är lite lättare att lägga igen på kvällen och på morgonen kan han komma över till vår säng direkt när han vaknat, istället för att ligga kvar och högljutt ropa "Färdig!" tills vi kommer och plockar upp honom.

Men det finns ett litet problem: han trillar lätt ur sängen. I början hände det flera gånger per kväll/natt och vi fick komma in och lyfta upp honom igen. När han föll rakt ner på golvet kunde det så klart göra lite ont också, så vi lade en stor kudde nedanför sängen som han kunde falla på.

Spjälsängen med kudde

En kväll hörde vi en duns från hans rum och Mamman gick in för att titta efter. Tage var borta! Han syntes ingenstans och Mamman hann få lite lätt panik. Var han kidnappad? Nå, det fanns en enklare förklaring. Han hade fallit från sängen till kudden, och sedan rullat av kudden in under det lilla trånga utrymmet under sängen. Där låg han nu och sov!

Sedan dess har vi slutat ha kudden nedanför sängen och nöjer oss med den mjuka mattan. Dessutom tycks han ha slutat trilla ur sängen nu.

Första veckan hemma med nya familjemedlemmen

Ett välmående nyfött spädbarn är rena barnleken att ta hand om. Särskilt när man dessutom har den otroliga lyxen att vara två lediga föräldrar de två första veckorna. Lille Åke verkar trivas med tillvaron. Han bara sover, äter och sover igen. Knappt ett pip har han sagt sedan han kom. Vi har det väldigt mysigt.

I måndags var vi på återbesök på BB där det sedvanliga PKU-provet togs.
Åke klagade inte så länge han fick suga på mitt lillfinger.

Tage är en så gullig storebror. Han gosar med lillebror, gnuggar näsa, klappar på huvudet och säger att han är så mjuk och mysig. Han kommer med små leksaker och nallar till honom, hämtar en filt och stoppar om honom och går runt i lägenheten och letar efter lillebror om han inte hör eller ser honom. Han verkar helt ha förstått att Åke är en liten mysig figur som har flyttat in och ska bo hos oss. Vi får hoppas att syskonkärleken håller i sig.

Pappa och Åke

Mamma och Åke

Lite trött

Åke har redan haft flera besök. Hittills har han fått besök av tant Ulle, tant Caroline, tant Ingela och farbror Peter med Tages kompis Nils. Tage och Åke längtar efter att träffa sina mor- och farföräldrar. Mormor och morfar är i Italien och åker skidor och farmor och farfar är i Australien. Men snart får vi träffa dem igen.