24 december 2010

God Jul!


God Jul önskar barnfamiljen!

23 december 2010

Lägesrapport inför julen 2010

Vi har nu lämnat Stockholm och rest med tåg till farmor och farfar i Småland. Här är det kallt – riktigt kallt. Igår var det -28 grader som kallast, men när vi var ute vid lunchtid hade det stigit till -20. Det är iallafall riktigt vackert, precis som man föreställer sig att julen ser ut i Sverige. Se själva på bilderna här! (Åke fick stanna inne i stugvärmen med farmor och farfar.)


Till det här huset hoppas vi att tomten kommer imorgon.



Det var perfekt pulkaföre på vägen utanför huset:
ingen asfalt, inget grus utan bara snö och is.




Det är djup snö i diket och när man leker håller man sig varm.

20 december 2010

Åke och gåvagnen

Sedan någon vecka har Åke börjat gå mer och mer. Runt lucia visade vi honom gåvagnen och efter att ha lastat den med en riktigt tung bok så var den precis lagom tung för honom att skjuta omkring på. Det var roligt att se den lycka han utstrålade när han tog sig omkring själv i lägenheten, även om han än så länge behöver hjälp med att styra vagnen rätt.


Månne ämnar Åke byta ut boken i gåvagnen?

15 december 2010

Den mammalediga hösten som flög förbi

Den långa härliga mammalediga hösten bara flög iväg. Hur kunde det gå så fort? Väldigt fint har det varit i alla fall och här kommer några bilder från de senaste månaderna och lite minnesanteckningar för oss om Åkes utveckling.


Vi har en sjuårig grannflicka som väldigt gärna vill ha en lillebror.
Ibland kommer hon upp till oss och leker med sina småbröder som
hon har adopterat. Det tycker vi alla är jättekul. Här tittar de på
Bolibompa tillsammans en dag i augusti. Åke är 5,5 månader.



Åke fullkomligt älskar att bada och plaskar i sin balja så att det blir
dyblött i hela badrummet. Här håller han sig förvånansvärt lugn under
ett mysigt bad med farsan och brorsan i september. Åke är 6,5 månader.



Tage och jag sjunger lite vid frukostbordet en septembermorgon.




När höstkylan smög sig på fick Åke en björnoverall. I den har han gjort
succé, jag tror inte att det har gått en dag utan att någon på bussen eller
gatan har påtalat sin förtjusning. Här snart 7 månader.



Vår lilla gooosilos!








Åke, snart 7 månader, leker med brorsan.




Åke tycker mycket om sin tandborste. De första två tänderna i underkäken
fick han en vecka före 7-månadersdagen och nu senaste veckan när han
fyllde 9 månader dök det upp två tänder i överkäken också.

Här är han på sin 7-månadersdag.




Åke Ål gör verkligen rätt för sitt namn. Han är
en riktig snabbålare.
Här 7 månader.




Det allra roligaste som Åke vet är att borsta tänderna på
mamman eller pappan. Här är han 7 månader.



På Tages förskola har det varit babyboom i år. Sex stycken blivande kompisar har Åke fått: Jockum, Elsa, Majken, Cajsa, Judith och Pelle. En dag bjöd jag hit dem och deras föräldralediga mammor på fika så att de skulle få bekanta sig med varandra. Under hösten har vi också träffat Åkes andra årskompisar: Bertil, Edgar, Tova, Linnea och Vilhelm. Men allra mest har vi träffat tvillingarna Alva och Siri, dvs Tages kompis Maltes tvillingsystrar som föddes i september. Å, de är så fina alla nya tvåtusentior!


Karolina och Åke samtalar medan Alva och Siri tar sig varsin liten blund.



Alva och Siri 7 veckor och Åke 7,5 månader.
Oktober 2010



Tage busar i hallen och har tagit på sig mina kängor
och min mössa.
"Ska vi byta, mamma? Du får ta på
dig mina skor så tar jag dina!" November 2010.

Tage är en riktig pratkvarn, han pratar i ett och är knappt tyst en sekund. Han är väldigt medveten om hur allt ska vara och noga med att allt sköts på rätt sätt. Häromveckan försökte Pelle stoppa en vanlig kniv i smörpaketet men då protesterade Tage direkt: "Nej, pappa, vi ska faktiskt ha en annan slags kniv där". När jag en dag satt och tittade trött framför mig sa han: "Mamma, vad gör du? Du ser lite ledsen ut." Han är omtänksam den lille parveln. Men också lite stöddig ibland. Häromdagen sa han till oss: "Ni är gamla. Ni är skräp."



Någon riktig krypning blev det aldrig för Åke Ål. Nu vill han
hellre gå. En av favoritsysselsättningarna för närvarande
är att riva ut böckerna i bokhyllan. Åke reste sig själv första
gången när han just fyllt 8 månader och 2 veckor senare
började han gå utmed möbler. Här är han snart 9 månader.


Åke är inte riktigt så stor som Tage var i motsvarande ålder. Vid 8-månaderskontrollen var han knappt 72 cm, dvs precis medellängden för 8 månaders pojkar, och han vägde 9,8 kg (jmf med Tage 74 cm och 10,6 kg vid samma ålder). Det tog lite tid för Åke att vänja sig vid att äta mat så det blev att han helammade i nästan 7 månader. Nu äter Åke väldigt bra och vid 9-månadersdagen slutade jag helt med att amma.


Ja som sagt, det har varit en underbar mammaledighet. De allra första veckorna med två barn kändes tuffa när jag skulle få till det med förskolelämningen och hämtningen på egen hand, men efter ett tag när vi alla tre hade vant oss vid den situationen så gick det riktigt smidigt. Åke är (liksom Tage var) en mycket nöjd bebis som glatt hänger med och gillar att åka vagn, vilket är väldigt skönt. En vecka i november var Pelle bortrest och då blev det förstås lite körigt, men med hjälp från svärföräldrar, syster, bror och svägerska så gick även det väldigt smidigt. Jag är dock mycket tacksam och glad över att vi är två föräldrar i familjen.

13 december 2010

Lucia på förskolan

Så var det dags för vårt andra luciafirande på förskolan! Tage blev lite avundsjuk på Åke som fick på sig en pepparkaksdräkt redan på morgonen, men lugnade sig när vi förklarade att han skulle få sin dräkt utanpå ytterkläderna när vi gick till förskolan. I år firades nämligen lucia ute på gården på förskolan, till skillnad från förra året då vi trängde ihop oss inomhus.

I år var det mest populärt att vara tomte, tätt följt av lucia. Endast Mimmi och Tage var papparkaksgubbar – stjärngosse var det endast en pojke som ville vara.


Två pepparkaksgubbar, hand i hand...



De äldre barnen i gruppen Piraterna...



... och de yngre och något mindre organiserade i gruppen Rövarna.



Föräldrar, släktingar och vänner bevakade
evenemanget som vore det en presskonferens.




Tage tillsammans med tre av de äldsta barnen i gruppen Rövarna.

7 december 2010

Tage & Mimmi


Tage och "Mimmi" fann varandra under den allra första veckan på förskolan när de började förra hösten och sedan dess har de varit ett oskiljaktigt par. Nästan varenda dag när jag har hämtat Tage på förskolan så har förskolepersonalen berättat om hur tätt sammansvetsade de två är och hur roligt de har det tillsammans. När Pelle och jag har lämnat Tage på mornarna så har vi också kunnat se hur glada de blir av att se varandra. Mimmi brukar alltid komma före oss och så fort vi öppnar grinden till Högalidsparken där lämningen sker, så hör vi Mimmi glatt ropa: Nu kommer Taaaage! Förra vintern hade de till och med en egen hälsningsprocedur där de föll ner på knäna mot varandra i snön när de fick se varandra varje morgon. Smeknamnet Mimmi har Tage själv kommit på och numera är det fler än han som kallar henne så.

Under den här hösten när de båda har blivit två och ett halvt år så har vi tyckt att de är stora nog att leka hemma hos varandra och vi har försökt att få till en sammankomst mellan familjerna någon helg, men det har varit svårt att få till för helgerna har varit så fullbokade. Till slut tog vi det en vanlig tisdagskväll för att det äntligen skulle bli av. Så en tisdag för två veckor sedan kom Mimmi med sin mamma och pappa och sex-åriga storebror och lekte och åt kvällsmat hos oss. Det var jättekul.

Mimmi, Tage och Mimmis storebror har kul i sovrummet.


Idag tog vi det ett steg längre och Mimmi följde med oss hem när jag hämtade Tage klockan tre. De var båda väldigt exalterade över detta och berättade om och om igen för alla i förskoletamburen att Mimmi skulle följa med Tage hem. Jag hade med mig en pulka som jag drog hem dem i och de gapskrattade oavbrutet hela vägen. Sen lekte de här hemma med allt man kan tänkas leka med och åt potatismos och sojakorv och ketchup och hade jätteroligt ända tills Mimmis mamma kom och hämtade Mimmi vid sextiden. Det var roligt och det gör vi gärna om.

5 december 2010

Nu är det vinter som vi har önskat, hurra!


I år kom den riktiga vintern redan strax före första advent. Det är så härligt, vi hoppas innerligt att den stannar kvar ända till barnens födelsedagar i mars. Tage har aldrig varit känslig för kyla, han tycker mycket om snön och vill väldigt gärna äta den. Åke trivs också bra i vintervädret. Han tycker om att titta på snöflingor som faller både från fönstret och ifrån sin vagn när vi är ute och går. Idag gick vi ned till vår favoritpulkabacke på Långholmen och det var pulkpremiär för Åke. Han var aningens mer road av åkningen än vad Tage var vid motsvarande ålder, dvs han såg mest blasé ut och tyckte nog att det egentligen inte var mer spännande än att åka barnvagn. Tage och pappan och mamman skrattade dock högt och ljudligt när vi svischade ned för backen och snön yrde rakt på oss.

















Den senaste veckan var fullspäckad och kul. Morfar var här och vi tog många långa härliga vinterpromenader och gick på både teater och bio. Farmor och farfar har passat Åke medan Pelle och jag tog en långtur till Ikea, och i helgen har vi fikat hos grannarna och varit på kalas hos morbror Filip.



Tage har fått en liten julgran och en adventskalender med 24 små lådor av farmor och farfar. I varje liten låda finns en liten julgranssak att hänga i granen. Tage tycker att det är jättekul att få öppna en ny låda varje morgon men trots våra anvisningar vill han absolut inte hänga sakerna på granens grenar. Han tycker bestämt att de ska hänga på stjärnan i toppen. Än så länge går det bra men vi får se hur det ser ut när det hänger 23 saker där i toppen. Åke tycker att det är jättekul att sitta framför granen och klä av och på glittret, men det tillåter inte Tage så det får han bara göra när Tage har gått till förskolan.