Under Mammans skidresa

På nyårsdagen åkte Mamman på en skidresa och lämnade grabbarna själva hemma i en vecka. Veckan kom delvis att domineras av Tages tå. Tages tå? Vi upptäckte det på nyårsafton, någon timme innan vi skulle gå till nyårsfesten vi var bjudna på. Den högra stortån var rejält infekterad och Tage satt och pillade nervöst på tån. Eftersom vi inte hade någon desinfektionssprit hemma så dränkte vi istället in en kompress med ...vodka. Sedan satte vi på en gasbinda och tejpade ihop allt. När tån väl var omplåstrad på detta sätt förvandlades Tage och blev plötsligt väldigt sjuk: han kunde inte längre gå utan fick bäras överallt och han ville helst bara ligga ner och blunda. Vi funderade på hur det skulle gå att ta med honom till nyårsfesten, men bestämde oss helt enkelt för att göra ett försök. Han fick pappas tjocka yllestrumpor på foten istället för skor och fick åka vagn till festen. När han kom dit och träffade Frida glömde han snabbt bort hur sjuk han var och sprang en minut senare omkring och lekte som vanligt.

Förband runt Tages högertå.

Innan Mamman åkte till Österrike fick Pappan instruktioner i hur infektionen skulle behandlas: dränk den i sprit så mycket som möjligt, lägg om ett förband och tejpa ihop; se efter om det blir bättre eller sämre. Pappan insåg snabbt att han inte var någon expert på området och tvingade konstatera att flera förband trillade av Tages tå under natten. När Tage var i förskolan fick han vara utan förband, för tån med förband hade inte rymts i stövlarna. Han tycktes åtminstone inte ha så ont – särskilt inte när han inte hade något förband.

På kvällarna skötte jag om tån och passade på att fotografera den för distanskonsultation med Mamman. Det var sällan särskilt lätt att fotografera tån: den var sällan still, och det var svårt att fokusera ett motiv som låg så nära.

Tages stortå, såsom Mamman fick se den under sin semester.

Dagarna gick och tån blev ibland lite bättre och ibland lite sämre. Jag var besviken och hade hoppats på en tydlig förbättring. Det var faktiskt först när Mamman kom hem, på söndagen en vecka senare, som man kunde se att det blivit just bättre. Sedan förbättrades det snabbt: tack vare Mammans mer professionella omvårdnad kanske?

Hände det inget annat under veckan, handlade allt om Tages tå? Jo, lite annat hände så klart, men det var mest vardagliga saker som vilken annan vecka som helst. Det är ju jag som brukar lämna barnen på förskolan på morgonen, så det var ingen skillnad denna veckan, men nu hämtade jag dem också, så det blev lite kortare arbetsdagar. På fredagen, trettondagsafton, blev Åke lite sjuk (feber) och på lördagen var det Tages tur (trött och feber). På söndagen var det så dags för mig att bli lite krasslig, precis lagom tills Mamman kom hem.

Vi hade ju hållit kontakten med Mamman under veckan, för första gången med videotelefoni. Hotellet hon bodde på hade wifi, så vi ringde mer eller mindre varje kväll. Barnen var väl sällan särskilt fokuserade på själva samtalet, men de stod och spexade i bakgrunden och ville styra kameran så mycket som möjligt. Vi tyckte ändå det var kul att kunna se henne, trots att hon var så långt borta. Men allra bäst var det så klart när hon kom hem på söndagen, och vi fick krama henne igen!

Lucia på förskolan

Så var det dags för årets luciaföreställning på förskolan! Tyvärr var Åkes öga sämre istället för bättre, så han fick utgöra publik istället. Tage ville länge vara tomte, men ångrade sig för några veckor sedan och ville istället vara pepparkaka. Det gick bra, vi hade kläder från förra året som fortfarande fungerade. Farmor hade också stigit upp tidigt och åkt till förskolans gård för att invänta luciatåget. Strax efter åtta kom de gående in på gården och ställde snyggt upp sig i ena hörnet. Några av de mindre barnen kunde förstås inte lägga band på sig utan sprang fram till föräldrarna, men resten stod rätt samlade och sjöng mer än ett halvdussin sånger. Stiligt!

Barnen framför "We wish you a merry Christmas".

Magikern Tage visar kompisen L hur man gör eld med fingrarna... eller om det var det elektriska värmeljuset han visade?  

Åke fick stanna hemma från förskolan i dag och vi gjorde till och med ett besök på vårdcentralen. Läkaren trodde det var ögoninflammation igen, trots att symptomen är annorlunda den här gången jämfört med för två veckor sedan när Åke var hemma senast. Han är fortfarande pigg och glad, men ögat är rätt rejält svullet och rött...

Ont i ögat? Mm.

Till skillnad från när Tage började förskolan har vi varit hemma en del den här hösten med sjuka barn. Senast var det ögoninflammation, som började hos Åke och som sedan också drabbade Tage. Nu har de varit friska i några veckor, men i morse vaknade Åke med ett svullet öga. På förskolan blev det värre och nu tror vi det är ögoninflammation igen, fast utan var den här gången.

När jag kom hem försökte jag få ett begrepp om hur Åke mådde:
– Hej Åke!
– Hej pappa!
– Hur mår du?
– Bra!
– Får jag titta på dig... Var är Åkes öga?
Åke pekar på det svullna ögat:
– Där!
– Gör det ont? frågar jag.
– Mm.
Sen sprang han tillbaka till Tage och Mamman. Hans humör och allmäntillstånd verkar inte så påverkat i alla fall, men det är osäkert om han kan vara med i luciatåget i morgon.

Bättre, men inte frisk

Igår måndag var Tage fortsatt magsjuk. Han var väldigt varm och trött och sov större delen av dagen. När han var uppe orkade han inte hitta på särskilt mycket alls.

Tage har tagit många bad på kort tid och hunnit tröttna på det.

Idag har humöret och orken delvis kommit tillbaka, så jag trodde först att det var över. Men nej, han är fortfarande sjuk.

Vad gör man när man är sjuk? Man ligger i soffan och läser så klart!

Stör mig inte, jag läser "Max boll"!

Tage är sjuk

Plötsligt i morse kräktes Tage när han satt i mitt knä framför datorn. Och det har hänt ett par gånger till under dagen, så det var inte någon tillfällighet. Vi gissar på att smittkällan kan ha varit det barn som kräktes 50 cm från Tage i en affär igår, men vi vet inte. Lovisa och jag mår (än så länge) bra.

Jag är sjuk och lite trött...

Han har trots detta ganska god aptit, men var väldigt lugn ikväll efter det tredje badet. Om man bortser från förkylningar är det i princip första gången som Tage är sjuk. Hoppas han blir frisk snart!

Nya upptäckter

Tage har blivit sjuk igen. Förutom sedvanliga förkylningssymtom så märks det mest på att han vaknar flera gånger på natten och är ledsen, och på dagen är han betydligt känsligare. Allra minsta motgång kan orsaka en gråtattack. Och med tanke på att han sedan ett tag lärt sig att resa sig upp mot allt i lägenheten så blir det en hel del motgångar eftersom han ganska ofta glömmer att han måste hålla i sig ordentligt när han har ställt sig upp. Någon tid för vila och lugn och ro har han inte. Allt ska utforskas. En tvättande tvättmaskin är oerhört spännande.

Tage har hittat en intressant låda.

Tage är krasslig - men gungar ändå.

I helgen var vi på bröllop på en underbar herrgård utanför Flen. Det var mina gamla kursare Jonas och Ulrika som gifte sig. Tages fantastiskt snälla moster Sofia hängde med och passade Tage under kvällen så att vi kunde roa oss kungligt. Det var oerhört lyxigt. Morgonen därpå blev jag uppvaktad med födelsedagssång av Pelle, Tage och Sofia. När vi kom hem till Stockholm kom mormor på snabbvisit innan hon skulle ta tåget hem till Halmstad. Tage hade vit skjorta och fluga på sig dagen till ära. Framemot kvällen blev Tage dock sjuk och kaskadkräktes över hela sovrummet och över hela Pelle medan tårtan serverades i rummet bredvid. Lillstackaren är ordentligt sjuk för första gången. Snörvlar, hostar, nyser och är hängig och feberröd om kinderna. Första sjuknatten var han otröstlig och vaknade 1 gång i timmen hela natten och det enda som hjälpte var att bli omkringburen. Att sitta i knät dög inte, jag var tvungen att stå upp. För första gången kunde jag ana hur jobbigt det skulle kunna vara att ha en bebis som inte är så nöjd och glad som Tage alltid annars är. Vi tackade vår lyckliga stjärna för att det var en engångsföreteelse och för att han inte hann bli sjuk förrän efter barnpassningen.

Man måste få gunga lite även när man är sjuk.

På lekplatsen hittade vi Elsa Leijon (Lisa Ailis bebis som är 9 månader).